I diskussionen om rymd-sf tipsade jag om
Stephen Baxters alternativhistoria
Voyage och det kan jag väl göra här på nytt. Lite annorlunda alternativhistoria då det inte gäller "stora" historiska händelser och då de behandlade historiska händelserna ligger relativt nära i historieskrivningen.
Voyage är alltså en alternativhistoria om USA:s rymdprojekt. I stället för att flyga till Månen 1969 och sedan mer eller mindre lägga det hela på is fortsätter NASA med full fart och full uppbackning av regeringen för att år 1986 sända en bemannad expedition till Mars.
Som sagt har jag (ännu) inte läst boken, men förordet har jag läst och det verkar som om Baxter skulle ha forskat ordentligt i NASAs och den amerikanska regeringens arkiv och han skriver också i förordet
"My novel may be the closest thing to a history of that lost, alternate universe ever to be written, and I have striven to make it as "true" as possible."En helt annorlunda alternativhistorisk roman är
Kim Stanley Robinsons The Years of Rice and Salt. Annorlunda i och med att det historiska perspektivet är mycket större, här går vi igenom närmare 700 år. Digerdöden tar kål på praktiskt taget alla invånare i europa och världshistorien kommer att formas av Asien, inte Europa.
Robinsons bok var mycket omtalad och prisad då den kom för några år sedan. Och nej, jag har inte läst den här heller (ännu), men har den i bokhyllan.
Som svar på den ursprungliga frågan (eller en av dem): jo jag gillar alternativhistorier stort.
Jag har många gånger funderat på hur intressant det skulle vaara med en alternativhistoria om hurdan Finland skulle vara om vi aldrig skulle ha hamna under ryskt välde. Skulle vi vara en del av Sverige ännu, eller en självständig, men mycket svenskare, stat? Visst skulle det vara intressant med en sådan berättelse, men det skulle kräva ett otroligt bakgrundsarbete av skribenten för att få det historiskt trovärdigt och bra.
