Om Enhörningens framtid

[Ben]

Jag har redan en tid funderat på Enhörningens framtid, närmast då hela problematiken med papper kontra webb samt prenumeration kontra gratis. I och med lanseringen av den nya finska sf-tidskriften Usvazine, som endast utges elektroniskt som pdf-fil, och den diskussion som fördes på ett annat område av forumet har funderingarna nu igen aktualiserats.

Dags att starta en diskussion om det hela och höra vad andra har att säga om saken.

Är det viktigt med en papperstidskrift, eller skulle Enhörningen lika väl kunna publiceras endast på webben/elektroniskt?

Fördelarna med elektronisk publikation är naturligtvis avsaknanden av tryckningskostnader, samt möjligheten att enklare nå ut till en större läsekrets.

Enhörningens pappersversion har för närvarande ganska exakt 100 prenumeranter, jämför detta med att Enhörningens webb (enligt statistikräknaren nederst på startsidan) besöks av 500-600 individuella maskiner varje månad.

Största orsaken till att jag hittills avfärdat tanken på endast elektronisk publicering är att jag misstänkt att det skulle vara svårare att få rättigheter till noveller, speciellt då utländska sådana. Men det finns ju författare som tycker att det här med webbpublicering är OK. Ta som Exempel Cory Doctorow. Enhörningen kommer att publicera hans långa novell 0wnz0red i ett kommande nummer senare i år (sent på hösten/vintern). Doctrorow ville att novellen samtidigt med papperspublikationen även skulle publiceras på webben. Så det så, 0wnz0red blir troligen Enhörningens första utländska webbnovell. Det finns säkert fler författare som tycker lika som Doctorow.

Och så har vi ju allt det som redan nu publiceras på Enhörningswebben... Man kunde alltså tänka sig att, förutom att publicera allt det som nu publiceras på Enhörningswebben, då och då ta in artiklar och noveller (även av utländska författare alltså) och sedan samla ihop det som publicerats på webben till ett lämpligt paket i något lämpligt format. Man kunde till exempel publicera "ett nytt nummer" varje månad som pdf eller i något trevligt e-boksformat (ereader skulle fungera på Palm, vanliga datorer och t.o.m. vissa mobiltelefoner).

Det låter  ju så enkelt: att samla ihop allt material man publicerat under månaden till ett paket som då skulle vara ett nytt nummer av Enhörningen, men jag misstänker att det hela inte skulle gå riktigt så enkelt. Om jag redan nu har svårt att hitta tiden till att lägga ihop ett nummer per år, hur skulle det då gå att göra tolv nummer per år? 

Men sedan har vi ju det här med att en papperstidskrift känns på något sätt mer riktig än en elektronisk tidskrift. Skulle någon ta Enhörningen på allvar om den bara publicerades elektroniskt?

Å andra sidan har vi ju respektabla e-tidskrifter som Lysmasken (där det senaste numret faktiskt har  en ledare om sf skriven av Vesa Sisättö) och jag är säker på att Usvazine kommer att bli minst lika välbehållen. Och då Enhörningen fick kulturtidskriftsstöd senaste år var det ju just för Enhörningswebben!

Det finns för och nackdelar med såväl papper som webben, men vad anser Enhörningsläsarna?

Och för att  ingen skall tro att pappersEnhörningen avlivas på direkten är det väl bäst att jag påpekar att planerna för de tre kommande numren av Enhörningen är redan mer eller mindre fastslagna. Blir det en övergång till elektronisk utgivning sker det knappast före nummer 14.

[Kennet]

Jag är både för och emot enhörningen som bara ett en webpublikation 

För mig är en av höjdpunkterna i vardagen den när man får en ny tidning i handen och sedan ta den med sig när man lägger sig på soffan för att börja läsa den. För jag tycker att publikationer som Enhörningen, Tähtivaeltaja etc skall läsas liggande. Då ger de mest. 

Jag vill ha mina tidningar stiftade (eller limmade) på bokhyllan. Så man kan taga fram dem när man kommer på det. En självprintad webtidning är inte alltid lika bra att spara som en tryckt.

Jag tycker att slit och släng tidningar kan distribueras på nätet men inte sådana tidningar man gärna sparar en längre tid. Det är ju ändå så att publikationen ger ju en "billigare" image utav sig om den endast publiceras på webben. Själv brukar jag printa dem och sedan stifta dem så ser de bättre ut. (Har ju den möjligheten )  Nog kan det ju försökas och titta vad som sker. Men jag slutar nog inte att läsa enhörningen även om det blir endast en webpublikation.

[jophan]

På webben läser jag nyheter, krönikor och sådant. Jag läser däremot inte noveller på nätet. Blev Enhörningen en ren webbtidning tror jag att den skulle drunkna i mängden av bra webbplatser.

[ps]

Det beror väl lite på vad man mest uppskattar och vill ha. Det som är bra med nätet är att det väl är förmånligare, får automatiskt en större krets av läsare, är bekvämare att ge ut. Och den nästan futuristiska (eller borde man säga retrofuturistiska) aspekten med en elektronisk tidning är ju iochförsig ganska läcker.

Medan pappersversionen är på ett sätt evig. Det är ändå något lite magiskt med det tryckta ordet.

Om det här skulle röra sig om en finskspråkig tidning, då skulle man ju kunna säga att fritt fram - publicera på nätet. Men på svenska är saken något mera komplicerad. Utan Enhörningens pappersversion - ja då finns det inget konkret längre. Enhörningen är inte enbart Bens privata hobby utan (om en lindrig hyperbolism tillåts) den finlandssvenska fantastikens flaggskepp - vår Husis! Vår Hesari!

Så att det rationella, det praktiska, det ekonomiska tycks tala för en webbtidning. Medan det hjärtat kanske ändå älskar papper.

[Kennet]

ps skrev:

Så att det rationella, det praktiska, det ekonomiska tycks tala för en webbtidning. Medan det hjärtat kanske ändå älskar papper.

Närmare sanning än det där kan man inte komma.

[Julle]

Rationellt så borde Enhörningen säkerligen gå över till elektroniskt format, men det är någonting speciellt med papper. Jag ägnar ytterst sällan det jag läser på skärmen lika mycket uppmärksamhet som jag ägnar en tidskrift. Noveller på nätet finns i överflöd; finlandssvenska papperfantastiktidskrifter dör ut med Enhörningen.

En läsare som får hem tidskriften läser den förmodligen noga - hur många av besökarna som snubblar in här läser Näthörningen med samma omsorg? Min uppfattning är att de flesta läser nätpublikationer på ett betydligt mer stressat sätt.

Enhörningens webbplats är ett utmärkt komplement till papperstidningen, men det skulle vara synd om den helt slår ut den.

[Ben]

Tackar för kommentarerna. Det ser ju ganska klart ut att Enhörningen skall finnas (även) på papper och där med basta. Det är väl bara det att det ibland känns som om man gjorde en tidning som ingen läser. Men å andra sidan är ju 100 läsare ändå ett hundra människor som väntar att Enhörningen skall dimpa ner i brevluckan! Och att bli kallad till svenskfinlands fantastik-Husis kan ju inte låta bli att höja lite på självkänslan! 

Ja ja, största problemet ligger väl helt enkelt i det att jag är något av en perfektionist. Jag går omkring med ständigt dåligt samvete över att jag inte hinner göra alla de Enhörningsrelaterade saker jag tycker att jag borde göra. Alla nyhetsnotiser som ligger oskrivna, alla filmer och bösker som borde recenseras, alla noveller som borde granskas och alla pappersEnhörningar som borde ombrytas. 

Ändå förstår jag ju (åtminstone ibland) att jag gör så mycket jag kan, hinner och orkar med (men visst slappar jag ibland) och sist och slutligen gör jag ju en jäkla massa även om jag själv inte tycker att det räcker. Vad har jag gjort idag då: svarat på diverse e-postmeddelanden, sett en film och skrivit ned några punkter om den (ingen färdig recension dock), gjort en råombrytning av ytterligare en av artiklarna till Enhörningen nr 11 (och kontaktat folk för att få bilder till artikeln) och nu sitter jag här och skriver ett foruminlägg. Men tänk på allt det som jag borde ha gjort... Nej, bäst att inte tänka på det 

Det skulle ju naturligtvis gälla att försöka hitta mer folk som är intresserade av att hjälpa till. Jag är ju definitivt inte ensam, största delen (eller alla) som skrivit i denna tråd har ju i ett eller annat tillfälle skrivit något för 'hörningen, men man kan ju inte köra folk hur hårt som helst (speciellt då det gäller något som man inte kan betala för). Det får väl bli en ny diskussionstråd så småningom med rubriken "Enhörningen söker medhjälpare" elle rnågot i den stilen.

Men för att återgå till den här diskussionen och några av tankarna som kommit upp här:
Jophan var rädd att Enhörningen skulle drunkna bland alla andra webbplatser. Hmmm... Hur många webbplatser som Enhörningen finns det egentligen? På svenska alltså. Då pratar vi ju om en fantastikwebbtidskrift med redigerat material som uppdateras flere gånger per månad. Jag kommer närmast att tänka på Catahya, som är klart större än Enhörningen, åtminstone då det gäller aktiviteten på diskussionsforumet, men inte så många fler.

Julle tyckte att det finns noveller i överflöd på webben. Visst  gör det säkert det, men vem som helst kan ju lägga up vad som helst på webben. Det jag är ute efter (och vill erbjuda Enhörningens läsare) är noveller och andra texter som gått igenom någonslags gallring. Som vanlig läsare har jag inget intresse av att surfa på webben sökandes efter ett guldkorn här och ett där. Jag vill hellre att någon går igen om ett ton grus och vaskar fram de guldkorn som finns där och lägger upp dem så att jag har lätt atta hitta dem. Jag hoppas att folk ser Enhörningen (både webbversionen och pappersversionen) som en dylik förädlingsanläggning.

[Julle]

Jovisst, så många webbplatser som publicerar fantastiknoveller på svenska med någon vidare kvalitetskontroll finns inte. Å andra sidan är det nog som jophan påpekar så att många föredrar att inte läsa skönlitteratur på skärmen. Jag vet att jag inte gör det. De som å andra sidan har den vanan är nog ganska luttrade vad det gäller att vaska guldkorn vid det här laget.

Att kalla Catahyas material för redigerat är nog att ta i. Recensionerna korrekturläses visserligen, men det är också allt. Artiklarna har inte ens något sådant system. Det är i så fall en väldigt stor redaktion.

[ps]

Men det finns inte alltför många som publicerar finlandssvenska noveller. Redigerade och kvalitetskontrollerade sådana.

Därför tycker jag att det inte enbart är jättetrevligt utan rent av enormt viktigt att Enhörningen eller Näthörningen gör det.

Jag själv har fö. inte något emot att läsa noveller på webben, men med det menar jag verkligen noveller. Det som på engelska kallas för novellettes och novellas - de är helt en annan sak.

[Ben]

Enligt den är diskussionen verkar det ju klart att folk gillar  pappershörningen, men hur tror ni det går om pappershörningens och webbhörningens innehåll allt mer börjar likna varandra?

Redan nu publiceras ju egentligen samma recensioner både på webben och i pappersupplagan. Hur tror ni det blir om även artiklarna och en del av novellerna går att finna på webben? Varför skulle folk betala för en prenumeration om de kan läsa samma material gratis?

Skulle du betala för en prenumeration?

Är papperstidningen som medium så mycket trevligare att  en del är färdiga att betala för en prenumeration bara för att få tidskriften i ett fysiskt format som man kan läsa i soffan och sedan lägga i bokhyllan?

[jophan]

<i>Är papperstidningen som medium så mycket trevligare att  en del är färdiga att betala för en prenumeration bara för att få tidskriften i ett fysiskt format som man kan läsa i soffan och sedan lägga i bokhyllan?</i>

Nej. Det vanliga är att materialet är mer begränsat på webben. 2/3 av novellerna ska bara finnas på papper, intervjuer kan mycket väl vara nedkortade på webben men fullständiga på papper. Å andra sidan är webben bättre för nyheter och diskussion.

Skilj på vad medierna innehåller.