Nu har jag då läst alla sex noveller som tävlar om Nebula-priset i år.
Eugene Mirabellis The Woman in Schrodinger's Wave Equations var sist på min läselista. Mirabellis novell var en trevlig liten sak om fysik, människorelationer och sannolikhetslära, men jag skulle definitivt inte kalla berättelsen för fantastik. Den hade helt enkelt inga element av science fiction eller fantasy, så jag förstår inte vad den gör på Nebulalistan.
Min rangordnade lista över årets Nebula-noveller ser alltså ut som följer:
1. Theodora Goss: Pip and the Fairies
2-3. Karina Sumner-Smith: An End To All Things och Jack McDevitt: Henry James, This One's For You
4. Esther M. Friesner: Helen Remembers the Stork Club
5. Elizabeth Hand: Echo
Utanför listan kommer Eugene Mirabelli: The Woman in Schrodinger's Wave Equations.
Ettan var slutligen lätt att utse även om den inte egentligen är på något sett extraordinär. Andra pris blir egentligen delad plats eftersom jag inte kan bestämma mig vilken som är bättre av de två. Hur som helst ligger de klart under ettan på min lista. Fyran och femman kunde även de vara på delad plats, men kommer, i sin tur, alltså klart efter tvåan och trean. Mirabellis novell kunde vara hur högt som helst, men nu är det ju alltså frågan om fantastiknoveller och då lämnar jag den här helt utanför min lista.
Summa summarum är årets Nebula-novellskörd en besvikelse. Om det här verkligen är det bästa i novellväg som den amerikanska fantastikförfattarföreningens medlemar har läst på sistone så rekommenderar jag dem alla att lära sig finska för att få läsa verkligen högklassiga fantastiknoveller. Atorox-novellerna för de senaste, tja skall vi säga tio åren, slår årets Nebulakandidater med hästlängder.