|
[Tillbaka till Enhörningens huvudsida]
Nedan följer Ahrvid Engholms rapport från Fantastika 2003 som arrangerades i Stockholm 13-15.6.2003. Ahrvid var på plats endast under lördagen, så ifall någon känner sig för att berätta om hela kongressen tar Enhörningen med glädje emot en sådan kongressrapport. Ahrvids rapport publicerades ursprungligen i hans e-post-nyhetsfansin Science Fiction Journalen #199.
Fantastika 2003
Ahrvid Engholm
(ahrvid@bredband.net)
Det finns en teori som säger att om vi någonsin fick reda på Vart
Science Fiction Är På Väg kommer sf-världen att upphöra att existera med
ett ljudligt "Plopp!" och ersättas av något än mer bisarrt som blir
svårt att föreställa sig ens i ens wittraste fantasi. I denna skuggvärld
drar ihåliga figurer omkring och säger obegripliga saker som företer
endast ytliga likheter med syntax, flyter omkring som pingpongbollar på
en ocean av tillfälligheter och lägger sig till vila på en bädd av
återvunnet papper från Olof Möllers restupplagor.
Det finns också en annan teori.
Enligt denna har Fantastika 2003 redan startat.
Eftersom min mest åtkomliga access till "pengar" är att slå upp ordet
i SAOL och stirra på det, har jag problem med kongressavgifter. Då jag
inte gärna kan ta med ordlistan och försöka suggerera
kongressreceptioner, gjorde jag upp en plan. Den gick ut på att hoppa
över fredagen. På lördagen vid 15.00 var jag i programmet, och när jag
kom dit sade jag "Ja, jag är i programmet" och log (fånigt). Sedan,
tänkte jag, stannar jag tills jag blir utslängd, eller någon för för sig
att titta i SAOL.
Jag kom strax före ett och stötte genast på Wolf som hade 6-7 olika
storstilade planer att förtälja (varav ett par är realistiska, t ex en
amatörfilm, och en annan kommer strax). Så gick jag in i mellansalen,
där jag möttes av Anders Olsson. Han är död.
För han är en konstnär som Kulturhuset har en utställning av. Formellt
hör inte utställningen till kongressen, men mer science fiction och
fantasy får man leta efter! AO var en affisch-, vykorts-, tidskrifts-
och hötorgsillustratör som pyntade det svenska folkhemmet med pastorala
bilder av den svenska landsbygden (skräck), tomtar (fantasy) och nakna
damer (science fiction) som gubbarna i stugorna i sin ensamhet kunde
sitta och flåsa till (eller möjligen OA hela natten). Jag tog upp
digitalkameran och knäppte ett par av praktverken.
En kompis, Magnus (pris ske denne knyffel!), lånade mig en av sina
enklare digitalkameror som jag såg till att nyttja flitigt under
kongressen. Jag tog över 50 bilder. Även om hälften blir suddiga eller
för mörka blir det hoppeligen några som jag senare kan lägga upp
någonstans. Ett konkret skäl var att jag tänkte prata litet med Johanna
Sinisalo, ta ett par bilder och skriva något om henne till DAST
Magazine. Så skedde också. Min första programpunkt kl 14.00 var
intervjun med henne, som jag nedtecknade och senare under conen hade jag
åtminstone ett par samtal med denna trevliga Finlandiaprisvinnare.
Johannas första roman, Bara sedan solen sjunkit, vann för ett par år
sedan Finlands eget nobelpris, Finlandiapriset (ungefär motsvarande
Augustpriset), och erhöll mycket uppmärksamhet, stor ära, Mycket Pengar,
och har nu kommit ut på 6-7 språk (inkl svenska). Hon har innan dess
gjort sig känd som en av Finlands ledande sf/fantasy-novellförfattare,
med 40-talet noveller på sitt samvete (varav flera vunnit diverse
priser).
Hon berättade bl a att hon tidigare jobbat med reklam och som
TV-såpamanusförfattare (och skrivit seriemanus också). När hon blev
urless på detta började hon på sin roman - och det blev succé. Bara
sedan solen sjunkit (som jag skam till sägandes inte läst) handlar om en
värld där människor och troll existerar sida vid sida. En kille tar hand
om ett vilset troll och därifrån utvecklas en massa intressanta
komplikationer. Vi får även en fin skildring av själva denna
alternativvärld som har plats för troll.
Det var också intressant att höra att Johanna faktiskt gillar "hard
sf", även om hon vill ge det en litet mänsklig och social "touch". Hon
har skrivit en hel serie noveller som utspelar sig på solsystemets olika
planeter. Den som utspelas på Mars handlar om en familj som lever i en
trång marsutforskningskabin och de familjeslitningar det kan leda till.
Jag får nog till en bra artikel.
Kongresslokalerna hade ett Star Trek-rum för kontinuerliga
videovisningar, ett större och ett mindre programrum, receptionsrum vid
Kulturhusets stora rulltrappa, mellanrummet med konst och ett bar- och
bokrum utanför stora programsalen. I det senare fanns Bryan Talbots
bord, ett bord för Swecon, ett bord för Stockholm Trekkers, och ett bord
för SAAM som sålde donerade böcker. Jag lade ut några SKRIVA-lappar;
någon större gathering för SKRIVAiter blev det inte, då inte så många av
dem dykt upp (Ylva, som varit med förr i alla fall, och Alexander, och
jag och kanske någon till). Senare pratade jag kongressdeltagande med bl
a Carolina G-L, och t o m lördagen torde 120-130 varma kroppar dykt upp.
Deltagarantalet är något lägre än väntat. Reklamen kanske har fallerat
litet (men det var nästan en helsida i DN-Kultur på lördagen, en bra
artikel) och hedersgästnamnen får kanske inte folks hjärtan att bulta i
forte grande. Jag har faktiskt hjälpt conen med media-E-postadresser,
men det krävs litet mer (flera utskick, specialgjorda utskick, timeing,
fler kanaler - t ex fax - och helrätt rubrik och nyhet att dra på).
Kanske skall man jobba hårdare mot "grannföreningar" som trekkarna,
tolkienisterna, m fl (jobba med E-postlistorna, t ex!).
Wolf tog mig åt sidan och förhörde sig om det inte vore en idé att
försöka få en Eurocon till Stockholm 2007. Av tidsskäl är det ett år som
kan passa. Kulturhusets Kristiina tyckte det lät bra, och gav en del
tips (t ex att entusiasmera kommunen för reklamvärdet) och Wolf vill ha
mig till pressagent (ja, fy fan - I'll take the press of his chest!). Vi
pratade litet fram och tillbaka och planerna är faktiskt realistiska.
Senare var panelen "Göra stora kongresser" där jag tror saken också togs
upp (jag var på en annan programpunkt). Sålde några böcker från min
bokhög (totalt blott för 68 kr; det var litet dåligt).
Jag missade programpunkten "Bygg din egen kärnreaktor", men alla som
var där säger att Mikael Jolkkonen gjorde ett storstilat jobb med att
förklara kärnklyvningens hemligheter, bl a med hjälp av en kunnig och
engagerad publikmedlem (CD Skogsberg). Jag förhörde mig i övrigt noga om
olika programpunkter jag missat, och erfor bl a:
Fredagen var det Tolkienkväll, där de flesta inslag blev uppskattade.
Carolina G-L berättade då också om knäppa patent hon fått in till sitt
jobb på Patentverket, och det blev tydligen mycket intressant. Roger
Klein hade en show med filmklipp ur robotfilmer, som folk gillade
skarpt. Nebuladiskussionen blev tydligen bra, liksom "På okänd planet"
(om "planetary romances"). Bryan Talbots olika programpunkter
uppskattades mycket.
I övrigt hörde jag åtminstone halva Bjørn Tore Sund-intervjun, som
blev bra. (Men mot slutet sinade frågorna och jag överrumplades med att
avkrävas publikfråga, varvid jag drog den där om EU förstås - "Är norska
fans för eller emot EU?", och det intelligenta svaret blev "Ja".)
Däremot blev min panel, modererad av Therese Wikström, om Terry
Pratchetts Night Watch-subserie i Discworld, ganska tam. Jag hade
pluggat på ämnet innan (tack Karl-Johan för boklån!) och både Magnus
Olsson och Tommy Persson är ju vandrande sf-uppslagsverk. Nog kunde vi
säga saker...för 5-6 i publiken. Vid ett tillfälle var publiken nere i
fyra, och man får en beige känsla när panelen är nästan i populativ
majoritet. Förklaringen är att Talbot hade en mer populär programpunkt
samtidigt. Jag hävdade att Pratchett uppfunnit en helt egen subgenre,
nämligen den humoristiska fantasydeckaren, som jag dristade mig att
kalla "soft-boiled". Han har också inslag av "police procedure", men det
blir väldigt märkliga "procedures" i en värld som är så bisarr som
diskvärlden. De andra hade troligen mer begåvade kommentarer än jag, som
gick på mineralvatten. (Jag drack ungefär 1,5 öhl under conen. PC
Jörgensen bjöd på en - som tack för en teckning tidigare - och jag
snodde en efterlämnad halv öhl vid uppbrottet, med avdukningspersonalens
tillstånd, NB! Det är därför jag i skrivande stund har så nyktra
perspektiv på saker.)
Jag tog många pausar mellan programpunkter och pratade med olika
människor. Vid ett tillfälle var 2/3 av WDVF samlat, i form av
John-Henri Holmberg och Mats Dannevits (som jag skämtsamt kallar
honom)-Linder. Jag pratade en del med norrmännen, som var sju till
antalet (inkl den ytterst unge Alf Sund) och snabbläste Economists
Norden-bilaga som Jan Söderberg hade med sig. (Det är den som säger att
Sverifandom nu har lägst andel BNF/capita i Norden.) Kristoffer Leandoer
hotade jag med att sända experimentella noveller och konstigheter för
BLM (och han såg förskräckt ut). Karin Lundwall fick ett mer allmänt hot
om noveller till SF-Forum, och ledde senare en novelläsarpanel som
faktiskt blev ganska bra.
Red Leandoer förtäljde att noveller var en egen konstform som gjorde
sig bäst i tidskrifter (inte i novellsamlingar och antologier).
John-Henri Holmberg hade ett intressant resonemang om att litteraturen
nu gick tillbaka till en mer beskrivande form, eftersom TV och andra
visuella medier vant oss vid att saker skildras mer noggrant (och det är
till nackdel för novellkonsten, som är mer kortfattad). Karin berättade
senare (efter banketten) att hon på 80-talet, Som Liten, mindes
sf-TV-serien "V" och brukade leka "V" i trädgården vid Storskogsvägen
19. Nu har den kommit på videodisk, och hon var lycklig. Jag påpekade
att detvar tur att den kommit på D-"V"-D... (Arrgh! Jag är sådan. Can't
help it.) Jag pratade med Rickard Berghorn och förhörde mig om hur
P3-radions "Frispel" egentligen fungerade (jag aspirerar på att få med
ett hörspel där; vi får väl se). Apropå vitsar förtäljde JHH att det var
tråkigt att så många inom fantasy efterapade och lekte Följa John. Jag
replikerade att det förstås är sant: det är många som leker Följa John
Ronald Rauer...
Jag pratade med trekkarna. Kul att se Prösterman. "Pygge" Lord var
där, och vi utbytte minnen från "Radio Futura". Jag visade min artikel
om The Tolkien Society of Sweden, i Enhörningen, för Beregond. Pia
Myllys är snäll och trevlig och skall inte lastas för att conen hade
rökförbundsproblem. Fantastika tillät rökning på en terrass uppe vid
restaurangen, men i en glipa i vem-som-skulle-ha-öppet-när försvann den
rökmöjligheten ett tag för vissa av conens deltagare. De snodde åt sig
en liten rökhörna en trappa ned en stund (under denna glipa) och Bellis
såg ut som ett åskmoln. Bellis såg också ut som en yngre upplaga av
Bryan Talbot, vilket faktiskt noterades inför de bägge (backåtslickat
hår, samma kroppsform, skinnjacka). Inga förgiftade knivar kastades
mellan Bellis och mig (vi sparar det till mer löjeväckande sammanhang).
Bellis berättade bland annat om hur han fått order från förlag han
översätter för att hjälpa dem med "sammanfattningar" av tidigare delar i
Oändlighetslånga Fantasybokserier, och vid något tillfälle blandade ihop
två bokserier, varvid referatet för serie A gällde serie B. (Vilket dock
lär ha fångats upp av redaktörer. Här är kanske läge att införa en
generell sammanfattning: Hjälte är ensam och missförstådd och hittar
magiskt svärd/amulett och... Well.)
Fantastika 2003 hade vissa formalistiska problem vad gäller lokalerna.
Det kan delvis ha berott på missförstånd mellan lokalägarna och
kommittén, delvis på att en del tjänster inhiberades för att
condeltagarna inte var tillräckligt många. Baren i kongressutrymmet
stängde 18, medan baren i restaurangen öppnade först 20; det ledde till
en del sura kommentarer. Kl 18 stängde också Kulturhuset *i sig* vilket
ledde till att den som gick ut måste ringa ett par mobilnummer för att
komma in igen (och att strödeltagare som inte visste detta inte kom in
alls). Dessutom stängde restaurangen efter banketten strax före 23 (jag
uppfattade det som öppet till 01 hade utlovats) och det kan ha berott på
att det var kanske 35 pers där istället för utlovade 70, så det blev
inte lönsamt. Sociala tjänster som öhlleverans kan vi inte räkna med
längre. Sverifandom har som sagt tappat i andel BNF/capita.
Jag hade ännu inte blivit utslängd (Karl-Johan kanske hade med det att
göra? Tack i så fall!) men jag tänkte gå hem när banketten började.
Plötsligt kom Kristiina och sade, du, du och du (pekade på bl a mig),
jag bjuder på bankett, gå upp och tag en biljett och säg att det skall
krediteras mig. Det var inte en så dum idé om man tycker att
kongressrapporten inte skall sluta här och nu, ty nu kan jag berätta om
några timmar till av Fantastika 2003.
Vi drog oss långsamt uppåt till restaurangrummet. Folk samlades på
terrassen. Janne Ahlrot delade ut cigarrer då han i tisdags blivit pappa
(till en liten neofan med XY-kromosomer, före ev genmodifiering).
John-Henri pekade och sade att Roscoes raketer flög i högan sky vid
Wenner-Gren Center (och de gjorde det - där vid horisonten pågick
fyrverkeri). Maten var salladsbuffé, kyckling med ris, kaffe och en
sockerkaka som smakade salt. Var det ett av kökets misstag som lurades
på oss oskyldiga kongressiter? Mysteriet blev aldrig löst; men det
smakade definitivt inte sockerkaka. Jag satt vid norrmännens bord. Ett
tag höll Britt-Louise på att återuppliva barnporrdebatten från
Sverifandom-listan (jag höll mig utanför; Men Hon Har Rätt, Förstås). Vi
pratade om gränshandel, och att norrmännen kanske borde göra ett
Swecon-anbud med tänkt kongresslokal ett hotell i Strömstad.
Vad gäller kommande kongresser uppsnappade jag att Confuse (Linköping)
funderar på ett anbud för Swecon 2004, Stockholm Trekkers funderar på
ett eget (självständigt) anbud och några i Uppsala funderar på en
relaxcon som dock inte blir Swecon. Anders Holmström verkar ha lyckats
bra att värva folk till Rancon i september (många brittiska fans har
skrivit på och Gwyneth Jones kanske kommer som vanlig deltagare). Jag
förtäljde att trots vissa kännare har litauerna ännu inte signalerat
intresse för Baltcon 2004, och jag ställer mitt hopp till nyupptäckta
Estlands-fandom (som annonserat ett i alla fall vagt intresse).
Johan Anglemark drog historier om Oförglömliga Upsalaconer, t ex den
där vi blev utslängda från Teknikum för att hr ME var för full (inte
fullare än alla, men förstör inte en god story!) och det visade sig att
concomen förutsett detta och för den kvällen bokat totalt *fyra*
lokaler. Vi marscherade till lokal två - men tänkt om vi blivit
utslängda därifrån också! Vi kunde ha marscherat från lokal till lokal
hela natten. Det kallas framförhållning. Jag vet inga arrangörer som i
sin planering så noggrant förutsett att kongressen skulle bli
utslängd... Upsala är bäst, som Gluntarne säger och sjunger.
Mot en vägg i restaurangen projicerades bubbelbilder som påminde om
brittisk pop från sent 60-tal. Jag tog några bilder, men jag är rädd att
ljuset vid detta lag var för svagt. Flera av mina sena bilder får nog
kasseras, inte minst från när vi gick ut för att hitta en pub. Jag har
min deal med SAOL, men jag hängde på då folk gick mot Gamla Stan, som
var rätt håll för mig. Vi blev alltså utslängda strax före 23.
En del gick hem för att sova, och ett gäng på omkring tio drog för att
hitta en pub. Vi betraskade den Enfiliga Motorvägen, som Västerlånggatan
nu är känd för efter den tragiska historien med den störde person som
körde bilen utefter gatan och mejade ned folk. Plötsligt kom vi till en
kritmarkerad kroppskontur på gatan, och jag insåg med en isande känsla
att det var märken från polisutredningen av en persons onödiga död.
Dräparbilen hade stannat kanske 50 meter från SF-Bokhandeln. Det var
ingen rolig historia alls, det där.
Att hitta en bra pub var inte heller en rolig historia. Jag erfor att
några satt på medeltidspuben Grågåsen (som jag faktiskt inte alls gillar
- man serverar 25 cl öhl för över 40 kr). Vi gick till Ardberg, men fick
inga sittplatser där. Men plötsligt såg jag Bengt Nyman, med en kompis,
en trogen sf-fan som dock inte besökt kongressen. (Tog dock en bild.)
Folk velade ett tag och ställde sedan stegen till Zum Franziskaner. Jag
var dock på väg hem (Lex SAOL) men smällde av en bild på gänget i
dörröppningen och gjorde slalom mellan alla lördagsfirare. Det är
mycket folk ute i Stockholm en lördagnatt; Slussen och Götgatan är
nästan lika fulla som personerna i sig.
Jag är inte i position att slutsummera Fajntastika 2003. Om jag dyker
upp på söndagen är osäkert. (Jag vet inte om jag överstannat mitt
välkomnande och i alla händelser har jag inte råd med efterfestande, som
skall vara på Tre Backar, Tegnergatan, start efter 16.00.) Jag vet att
en del problem med lokalerna fått några att knorra. En del av dessa
problem skulle säkert kunna lösas från bättre "förhandlingsposition" i
fråga om att representera fler människor och mer öhlförsäljning. Så i
grunden är det så att även om 130 (eller vad det kan bli) är större än
de flesta svenska sf/fantasy-kongresser kunde det vara fler. Man kunde
förmodligen göra en bredare reklamkampaj (utan extra pengar, men det
kräver extra tid och engagemang).
Stämningen på kongressen var dock bra. Programpunkterna flöt bra (även
om några hade få åhörare) och neofans jag pratade med verkade inte helt
avskräckta. Det fanns en vid mitt bankettbord. Den bästa svenska
kongressen skulle förmodligen göras med de faciliteter och resurser som
finns i Stockholm, med den entusiasm och gåpåaranda som finns i Uppsala
och den planering och noggrannhet i detaljer som Linköping bjuder.
Nicklas Anderssons bilder från Fantastika 2003 finns på adressen http://www.carbonatedink.com/photo/fanta03/index.php.
[Tillbaka till Näthörningen]
|