|
[Tillbaka till Enhörningens huvudsida]
Nedan följer en rapport från Finncon 1999 skriven av kongressens fanhedersgäst Ahrvid Engholm. Rapporten skickades ursprungligen till de rikssvenska sf-listorna sverifandom och skriva och återges här med Ahrvids tillstånd.
Finncon 1999
Jag skulle ju skriva litet om Finncon 99, som avhandlades senaste
helgen. Faktum är att jag borde ha skrivit det tidigare, men när jag kom
hem var jag för trött och bara tog det lugnt ett par dagar Å andra sidan
har jag nu hunnit börja blanda ihop namn och händelser, så ingen behöver
förvänta sig att jag tar upp allt.
I alla händelser var vi tre svenskar som for till Åbo, med Viking Line
torsdag kväll den 12/8. Vad jag minns hade vi bra väder och trevligt på
färjan. Ben Roimola mötte oss i hamnen nästa morgon och tog oss direkt
till något kallat City Börs Hotel. (Som hade en underlig layout, som jag
kommer till beträffande room-partyt.) Vi vilade litet, såg en del av Åbo
och passade också på att besöka Åbo Slott.
Åbo Slott är absolut värt ett besök. De första husen började sättas
upp 1280, och sedan har det byggts på och byggts på till vad som är en
rätt rymlig senmedeltida borg. En guide tog oss genom slottets historia,
och just som vi skulle gå såg vi att det var bara 1/3 av
utställningarna. Där fanns också uniformer, mynt, tavlor, finsk
förhistoria - allt möjligt av historiskt intresse. Åbo Slott är som ett
British Museum i miniformat.
På lördagkvällen var det sedan fest i Cosmic Café. Det var 150-200
pers där, kanske. (Tag alla mina uppskattningar av antal med en nypa
salt. Normalt kan jag räkna antal skallar, men här var det för många.)
En hel del i SW-dräkt dök upp.
På conen fanns tre svenskar (jag, Michael Pargman, Tommy Persson), en
norrman (Björn Tore Sund), och minst en nyazeeländare och två irländare.
(De senare var numera boende i Finland, men var absolut från nämnda
länder.) Dessutom förstås en amerikan och en britt såsom GoH:s.
NZ:aren hette Steven tipsade mig om en trevlig pub, som vi gick till
när festen började runda av omkring 01. Det var Åbo studenters riktiga
inneställe för finlandssvenskar och jag hade riktigt trevligt där tills
det var dags att raggla hemåt framåt 03. (Steven visade mig rätt väg,
men jag skulle nog ha hittat ändå. Vad det där stället hette har jag
glömt, men jag kan nog visa precis på kartan var det låg, om någon är
intresserad.)
Nästa morgon missade vi hotellets frukost, med några minuter (Michael
och jag delade rum, och sov till 10.) Vi planerade litet för roompartyt
och gick till conen.
Vi hade tänkt ha ett riktigt Swedish-Norwegian Room Party, som jag
också tryckt upp ca 25 små lappar för. Sådana partys har ju stundom
hållits på t ex Eastercons. Eftersom vi inte ville krocka med något
officiellt evenemang hade vi (jag, mest) bestämt att det skulle vara kl
18-20 (ca) på lördagen, då kongressen slutat för dagen och lördagens
confest inte börjat.
På conen anlände jag direkt till Connie Willis GoH-tal, som såvitt jag
minns var mycket bra. Hon pratade om sina böcker, hur hon skriver,
tidigare erfarenhet i sf-miljön, osv. Strax innan hade Åbo SF-Sällskaps
Atorox-pris, till bästa finska sf-novell, delats ut men det missade jag.
(Jag har nog anteckning om pristagaren någonstans, men det tar vi i SFJ
så småningom.)
Kl 16 skulle jag hålla mitt tal. Däremellan, och under conen i övrigt,
var det massor av programpunkter jag "missade". Jag gick på drygt två
programpunkter per dag, och det är ungefär vad jag brukar hålla mig
till. Förutom Willis hörde jag Philip Pullmans tal, och de två
coffee-klatsches som var med Willis och Pullman - jag tror jag också
hörde Willis' frågestund och slutet av Once Upon a Time in
Fantasy-panelen. Coffe-klatschar är informella samtal med författarna
över en kopp kaffe, i ett avskiljt rum bredvid kafeterian. De
programpunkter jag såg var dock bra, och detsamma gäller vad jag hörde
om andra programpunkter. Michael och Tommy hörde mer program än jag och
verkade inte missnöjda.
Istället gick jag omkring på conen, pratade med folk, tog någon öhl i
kafeterian, delade ut eller satte upp diverse trycksaker. Jag hade ont
om ex av SFJ, men satte upp lappar om att den som frågade mig kunde få
ex. Jag hade några lappar om sf-skrivarlistan SKRIVA och satte upp ett
antal lappar om nästa Swecon.
Deltagarantalet var nog ganska så bra. Enligt kommittén togs 2500 ex
av programboken, men deltagarantalet kan vara aningen lägre då en del
tar fler ex av den (som t ex jag). Jag skulle tro 1500-2000 är troliga
siffror. När Connie Willis pratade var stora salen i kongresscentrat
(som förresten var på en del av universitetet, och utmärkta) nästan
fullt. Michael räknade ut att stora salen tog 350 personer, och 200-250
var nog på huvudprogrammet, som mest.
I övrigt hade man hela sju parallella program, varav dock inte alla
syntes gå precis samtidigt. Man hade som sagt kafeteria (med öhl) och
bokförsäljnings- och infobord.
Jag var litet nervös för mitt eget hedersgästtal. Skulle mina små
försök till skämt gå hem? Skulle jag klara att få ut det på begriplig
engelska, samtidigt som om det inte förefaller som om jag läser precis
allt innantill? Skulle folk över huvud taget vara intresserade av mina
minnen av Finncon och finsk fandom från 20 år tillbaka?
Men talet gick ganska bra. Jag hade suttit och tränat på det massor,
och kunde tillräckligt mycket utantill för att jag skulle slippa
innantilläsning. (Skämten var en annan femma. Jag berättade att jag en
gång blev rånad i Amsterdam, innan ConFiction, och frågade retoriskt:
Vet ni vad det är för likhet mellan Ahrvids plånbok i Amsterdam och en
resenär på Helsingfors' flygplats? Well, both vanish into Finn Air...)
Publiken var 50-70, och jag fick t o m några frågor efteråt. (50-70 i
antal, inte 50-70 år!)
Sedan var det dags för vårt Room Party. Jag hade delat ut lapparna
aningen restriktivt, men till alla jag kände; alla i kommittén var
dessutom bjudna; Michal, Tommy och Björn Tore hade egna lappar att dela
ut. Vi ville inte få mer än 15-20 pers, för att slippa störa
Tyvärr kom bara åtta. Kommittén var nog upptagen av att organisera,
och resten av att äta - för det var matpaustid, också. Ett annat problem
var att vi bodde i ett annex till hotellet, dit man bara kom in med ett
särskilt nyckelkort. Någon med kort måste alltså kolla dörren då och då,
för att släppa in folk. Vi kanske missade någon, men försökte kolla
ytterdörren så ofta det gick.
Roompartyt pågick till ca 21 och sedan gick vi till lördagkvällens
fest, i en lokal nära kongresslokalen. Det var ungefär som lördagen, och
mycket trevligt. Pratade med folk. Drack öhl. En jag träffade på var
Jusse-Ville, som en del ibland haft en del komplicerade förhållanden
till. Men han bjöd på öhl och bjöd mig att krascha sista natten i sitt
rum (för jag hade inte rum natten till måndag).
Minns inte när jag kom hem, men det var säkert sent. Michael klagade
på att jag brukade komma inklampande och väcka honom.
De allmäna ramarna för Finncons söndagsprogram är täckta redan ovan.
Men den stora grejen på söndagen var förstås söndagens fest, i en
separat lokal - en sorts klubbstuga - på en ö en liten bit från Åbo
centrum. Jag fick som GoH skjuts dit, men jag inser att jag skulle ha
försökt förse Michael och Tommy med detaljerade instruktioner om VAR det
var. Allt de hade var en lapp på finska, med bussnummer, men
busshållplats eller närmare anvisningar var på finska, som de inte
riktigt förstod. Så de missade söndagsfesten; jag är ledsen för det, men
jag trodde det skulle lösa sig. (De var istället ute och åt och drack
och spelade schack och kort osv och hävdade att de hade kul.)
Söndagsfesten var den nästan mest livade. Man hade kyckling,
köttbullar, snacks, öhl och jag fick a) en Finncon-T-shirt, b) en
hedersgästkrans (ungefär som en svensk midsommarkrans), och c) en bok
(på engelska) av den store finske historiske-fantasyförfattaren Mika
Waltari. (Jag har hört talas om honom. En av hans böcker om antika
Egypten blev världsbästsäljare och film hos Hollywood.)
Jag satt vid Philip Pullman och pratade en hel del, och så var det
dags för bastu-badet. Damerna fick gå först, sedan herrarna (sedan
ryktades det om en viss tid för gemensamt bastu-bad, men det tror jag
inte riktigt på). Det var väl inte så hett...innan någon började hälla
på vatten, för att få den där riktigt heta ångan. Jag klarade nog 10-15
minuter i det, och var INTE först att gå ut. Den svenska äran var
någorlunda räddad! Efteråt vattendusch, medan de riktigt hårda pojkarna
tog ett dopp i sjön utanför.
Sedan bara fortsatte festen. Mer öhl. Mer prat. Jag kom ihåg hur jag
mitt i natten började skryta om hur svenskarna alltid slår finnarna i
hockey, både på is och i ishockeyspel. Det sista får jag kanske äta upp,
för Helsingforsfansen har en hockeyspelsturnering och är tydligen
väldigt duktiga - på nya spelet. (På det gamla, som gjordes fram till
ca 1982, är jag dock nästan oslagbar. Jag har slagit de finska fansen på
Contact. Men vi får väl skicka fram Sigma TC:s främsta om vi skall ha en
utmaningsturnering på nya spelet.)
Det nästan sista jag minns är att baren skulle stänga och vi fick
gärna köpa på oss öhl för fortsatt festande. Jag köpte fyra. Jusse-Ville
köpte...tio. Vi sista kvarvarande kunde sova där. Jag gick och lade mig
tre, för att åka kl sju.
Kommittén hade t o m beställt en taxi. Jag hade både lånat en
väckarklocka och engagerat en finsk fan att väcka mig. Jag var milt sagt
bakis, men upp kom jag. Och iväg. Jag var på terminalen före Michael och
Tommy, t o m. När de kom sade de att de haft intern vadslagning om ifall
jag skulle dyka upp eller ej... (Tack förresten till kommittén för att
de både ordnade och betalade taxi. Jag är skyldig er några öhl på nästa
kongress!)
På resan hem hände inte så mycket. Jag sov i vår hytt 3-4 timmar (hm,
kanske fem...), och vi köpte taxfree och vi hade den mest fantastiska
utsikt över skärgården. Vädret var perfekt. Soligt och utan större
blåst. Jag hade med mig en bärbar TV på vilken jag under eftermiddagen
såg en Doris Day-film som gick på svensk TV. (Pga för litet ledig plats
på min egen video kunde jag inte spela in den. Doris Day är en gammal
favorit. Läs Stupido - där står mer om DD!)
Jag lyckades totalt sett smuggla en halvliter vodka mer än ransonen.
Michael och Tommy var rätt uppköpta också. (Jag tycker det i princip är
en moralisk plikt att sträcka långfingret i vädret gentemot förmyndliga
svenska taxebestämmelser om blog. Civil olydnad och allt det där.)
Framme i gamla Eken ca 19.00. Tommy hann nog med sitt tåg. Och Michael
hade inte 60 kg böcker att släpa på, och kom nog hem han med.
Trevlig kongress! En av de 2-3 trevligaste finska conerna hittills.
Jag kommer förstås alltid att sätta King-Con 1982 högst, men där
någonstans precis efter hamnar Åbo - på sin första kongress någonsin.
Skall vi någonsin få en Worldcon till Norden har jag bara ett råd: få
med de finska fansen i planerna. Det vet hur man gör. De gör större och
bättre coner än de flesta i vår avkrok av världen.
[Tillbaka till Näthörningen]
|