[Tillbaka till Enhörningens huvudsida]

Birth

Regi: Jonathan Glazer
Manus: Jean-Claude Carriere, Milo Addica och Jonathan Glazer
Musik: Alexandre Desplat
I huvudrollerna: Lauren Bacall, Cameron Brigth, Anne Heche, Danny Huston och Nicole Kidman
Längd: ca 96 min
Ursprungsland och -år: USA, 2004
Åldersgräns: 15
Bildformat: anamorfisk vidbild
Finsk titel: Birth
Distributör: FS Film Oy
hyr- och köpvideo, finns även som DVD
Recensionsformat: DVD
Filmens webbsida finns på http://www.birthmovie.com
I IMDb hittas filmen på http://www.imdb.com/title/tt0337876/combined
DVD-fakta:

• Bildformatet är anamorfisk vidbild.
• Skivan innehåller originalljudspåret som Dolby Digital 5.1 och Dolby Digital 2.0.
• Textning på svenska, finska, norska, danska, isländska och engelska.

Bonus:

• Filmens trailer (1,50 min, anamorfisk vidbild, textning på svenska, finska och norska).

Birth är en film som gick många förbi. Säger man emellertid att det är den filmen i vilken Nicole Kidman kysser en pojke verkar de flesta i varje fall ha hört talas om den. Filmen kan med andra ord sägas beröra en del känsliga ämnen men mottagandet och kritiken har varierat. Birth handlar, för att ta det kort, om Anna (Nicole Kidman) som varit änka i tio år men står i beredskap att gifta om sig när hon blir uppsökt av en ung pojke som säger sig vara hennes döde man Sean. Pojken har kunskap om mycket som det enbart verkar möjligt att Sean och Anna kunde veta och han uppmanar henne att inte gifta sig med fästmannen Joseph. Det som följer är naturligt nog motstridiga känslor och behov av självrannsakan hos filmens karaktärer och en del uppslitande scener. För Anna blir det emellertid allt klarare att pojken måste vara Sean oberoende av vad hennes omgivning påstår.

Tempot i Birth är långsamt men för den delen inte onödigt utdraget utan visar snarare på den tilltro man haft till filmens skådespelare och då inte minst Kidman. Replikutbytet är ofta sparsamt och det som istället får tala är ansiktsuttrycken och relationen mellan karaktärerna. Det tilltalande med filmen är också dess visuella uppläggning med välkomponerade scener och ett vackert bildspråk. Birth är med andra ord en film man lätt dras in i och lockas att se vidare och detta inte enbart för att man är nyfiken på kyssen. Stämningen som filmen skapar är en blandning av mysterium och psykologiskt drama och det är väl också inom dessa två genren filmen kan sägas höra hemma.

Birth har kort sagt en hel del som talar för sig. Trots känslan av kvalitet filmen utstrålar gömmer den emellertid ändå på vissa problem som gör att historien aldrig riktigt lyfter. Medan Kidman gör en god rollprestation känns hennes roll tyvärr varken speciellt ny för henne eller som något nytt när det gäller kvinnliga karaktärer på film överlag. Koncentrationen på Kidmans karaktär gör också att flera av de mindre karaktärerna hamnar i skuggen och aldrig ges rum att utvecklas vilket är synd med namn som Peter Stormare och Lauren Bacall. Det största problemet med filmen är emellertid att för mycket lämnas upp till åskådaren att besluta om och ta ställning till vilket blir svårt när det till viss grad känns som om man endast knackat historien på ytan. Birth må med andra ord vara en film som drar en med sig men känns för den delen inte speciellt berörande. I sin kombination av det mystiska och det psykologiska är Birth delvis utmanande och nyskapande men eftersom inget i filmen riktigt dragits till sin spets känns den slutligen ändå rätt intetsägande och kyssen med andra ord inte så mycket att orda om.

-Sofia Sjö- 6.7.2005
Vill du kommentera filmen? Skriv då ett inlägg i Enhörningens forum.
Vill du recensera något för Enhörningen,
eller vill du kommentera Enhörningens www-sidor?
Klicka i så fall här.

[Tillbaka till Näthörningen]