|
[Tillbaka till Enhörningens huvudsida] The Brothers Grimm
Bonus: (OBS: förutom några trailers är bonusmaterialet är otextat.)
The Brothers Grimm handlar inte om bröderna Grimm. Det vill säga filmen handlar inte om de riktiga börderna Grimm. Den är i varje fall ingen historisk framställning av bröderna. Men den är, kan man säga, en slags hyllning till de folksagor bröderna Grimm gjorde kända världen över. För att ta det kort tar oss filmen med till år 1796 och ett franskockuperat Tyskland där bröderna Grimm, d.v.s. filmens bröderna Grimm, livnär sig på att låtsas fördriva häxor och andra övernaturliga väsen åt godtrogna individer. Medan Will verkar stortrivas med deras jobb är Jake inte lika övertygad. Hos honom finns fortfarande ett hopp om att sagornas magiska världar kan vara verkliga. När makthavarna kommer bröderna på spåren och tvingar dem att hjälpa dem med ett mystiskt fall med försvunna flickor får bröderna också lov att inse att allt inte nödvändigtvis är sagor. Terry Gilliam har som få andra filmskapare förmågan att bygga upp fullständigt trovärdiga sagovärldar. Världar där varje detalj verkar genomtänkt och varje trädgren böjd till perfektion. The Brothers Grimm är inget undantag. Om det så gäller tortyrsalar eller förhäxade skogar så är slutresultatet det samma, d.v.s. en levande illusion som gör en mållös med sina detaljer och finurligheter. Tyvärr är detta också kanske en av filmens främsta svagheter. Det Gilliam bjuder på är en obeskrivlig sagovärld, men stundvis eller snarare rätt ofta blir detaljrikedomen nästan för mycket. Istället för att stöda historien blir världen som omger filmens hjältar en distraktion som för en bort från det centrala, som väl trots allt borde vara historien. Att bygga en film på bröderna Grimms klassiska sagor är enligt min mening ändå en helt finurlig idé. Istället för filmer som refererar tillbaka till varandra är det trevligt med en historia som för en tillbaka till de berättelser man växt upp med. På så sätt blir historien också något de flesta kan känna sig hemma inom. Samtidigt kan emellertid den konstanta referensen till Grimms sagor också bli ett distraktionsmoment. Filmtittandet blir en ända aha och just ja-upplevelse som gör att man ibland mer eller mindre missar själva tanken bakom eller glömmer varför det som händer händer. Det kan således kräva att man ser filmen flera gånger för att man verkligen ska kunna uppskatta den. Men tyvärr är historien inte riktigt så pass originell att det känns givande att se den speciellt många gånger. Grunden är ju trots allt sagor vi alla kan. Med detta inte satt att The Brothers Grimm inte är en historia värd att se. Om inte annat så är det en riktig Terry Gilliam-film som genomsyras av en massiv skaparglädje. Rollprestationerna är också helt hyfsade och bl.a. både Matt Damon och Heath Ledger är helt roliga och dessutom fullt övertygande som bröder. Peter Stormares italienska tortyrspecialist Cavaldi är också obetalbar. DVD-utgåvans extramaterial är kanske inte direkt originellt, men i varje fall lika underhållande som filmen i övrigt. -Sofia Sjö- 20.3.2006
|