[Tillbaka till Enhörningens huvudsida]

Inosensu: Kôkaku kidôtai (Ghost in the Shell 2: Innocence)

Regi: Mamoru Oshii
Manus: Mamoru Oshii, filmen är baserad på en serie av Masamune Shirow.
Musik: Kenji Kawai
I ljudhuvudrollerna: Yutaka Nakano, Akio Ôtsuka, Naoto Takenaka, Atsuko Tanaka och Kôichi Yamadera.
Längd: ca 96 min
Ursprungsland och -år: Japan, 2004
Åldersgräns: 11
Bildformat: anamorfisk vidbild
Distributör: Oy Nordisk Film Ab
hyr- och köpDVD
Recensionsformat: DVD
Filmens webbsida finns på http://www.innocence-movie.jp/, en engelsk sida finns på http://www.gofishpictures.com/GITS2/.
I IMDb hittas filmen på http://www.imdb.com/title/tt0347246/combined.
DVD-fakta:

• Bildformatet är anamorfisk vidbild.
• Skivan innehåller originalljudspåret på japanska som Dolby Digital 2.0 Surround och Dolby Digital 5.1.
• Textning på svenska och finska. OBSERVERA att filmen går igång direkt och har egentligen ingen styrmeny, enda sättet att byta textningsspråk eller ljusspår är att använda DVD-spelarens egna kontroller.

Bonus: (Första skivan innehåller själva filmen, andra skivan allt bonusmaterial. Menyn för bonusskivan är endast på finska, det mesta av bonusmaterialet är dock textat på engelska.)

• Making of Innocence (16 min, bildformat 4:3 [filmsekvenserna i vidbild], textning på engelska): Kort dokumentär om filmen med intervjuer med regissören, animatörer, skådespelare m.fl.
• Mamoru Oshii – Face to Face (23,44 min, bildformat vidbild, textning på engelska): Intervju med regissören Mamoru Oshii.
• Filmens trailer (1,09 min, anamorfisk vidbild)
• Trailer för filmen Millennium Actress (1,09 min, anamorfisk vidbild, textning på finska)
• Bildgalleri (anamorfisk vidbild): Stillbilder från filmen.
• Information om filmen (anamorfisk vidbild): Engelska textrutor med information om filmens olika aspekter.

Kortkort:
Utmärkt japansk animerad film som filosoferar kring skillnaderna mellan människ aoch maskin. Gillade du The Matrix gillar du säkert även denna.

Lite längre:
Mamoru Oshiis Inosensu: Kôkaku kidôtai, eller Ghost in the Shell 2: Innocence, som den heter här hos oss är en slags fortsättning på Kôkaku kidôtai (Ghost in the Shell) som Oshii gjorde 1995 och som tillsammans med filmen Akira (1988) var en av de anime-filmer som startade den enorma anime-boomen i USA och Europa.

Ghost in the Shell 2 står utmärkt på egna ben och som tittare behöver man inte känna till något om den första filmen för att kunna njuta av denna. Precis som den första Ghost in the Shell-filmen behandlar även Innocence främst frågor om vad det är som gör oss mänskliga och var gränsen mellan människa och maskin egentligen går.

En robot är en robot och en människa är en människa, men vad är skillnaden på en robot vars programmering innehåller delar eller t.o.m. hela det mänskliga jaget, eller själen om man så vill, och en människa vars alla kroppsdelar, förutom hjärnan, ersatts med artificiella motsvarigheter. Och vad händer om man kunde flytta all den information vi har i vårt huvud till en dator; skulle det då vara frågan om en artificiell intelligens eller en människa utan kropp?

Och vad händer med världen och mänskligheten ifall det blir möjligt att koppla hjärnan direkt till ett datornätverk. Du behöver inte använda någon dator för att ”surfa på webben”, men vad händer om någon ”hackar” sig in i din hjärna?

Sist och slutligen är allt bara elektriska och kemiska impulser i hjärnan; hur kan du då vara säker på vad som är verkligt och vad som är virtuellt. Är det egentligen någon skillnad på dessa?

Stora existentiella frågor alltså. Tycker du allt detta redan gjordes i The Matrix, så kan det ju vara bra att reflektera över att den första Ghost in the Shell-filmen kom fyra år före Matrix och att Ghost in the Shell lär ha varit en av Matrixmakarnas favoriter. Hur som helst tar Ghost in the Shell: Innocence frågorna snäppet längre och får filosoferingarna i The Matrix att kännas som dagisfilosoferingar.

Samtidigt känns det ibland att Ghost in the Shell 2 helt enkelt går för långt. Om jag som tittare inte egentligen vet vad som är verkligt i filmens värld, hur kan jag då väntas bry mig om händelserna och gestalterna.

Ett annat problem med filmen ligger i det visuella. Filmen blandar friskt ”vanlig” animation med ”datoranimation”. Även om de datoranimerade sekvenserna är otroligt imponerande i sin detaljrikedom tycker jag helt enkelt att de inte passar in i den ”vanliga” animationen. Det blir en kännsla av att blanda vatten och olja, det går helt enkelt inte.

Hur som helst är Ghost in the Shell 2: Innocence definitivt en film värd att ses. Den blir kanske inte din favorit, men om inte annat är det igen ett bevis på att det går att göra intelligenta tecknade filmer som främst riktar sig till en vuxen publik.

Sofia Sjö recenserade filmen då den hade biopremiär i Finland, klicka här för att läsa den recensionen.

-Ben Roimola- 30.4.2007
Vill du kommentera filmen? Skriv då ett inlägg i Enhörningens forum.
Vill du recensera något för Enhörningen,
eller vill du kommentera Enhörningens www-sidor?
Klicka i så fall här.

[Tillbaka till Näthörningen]