[Tillbaka till Enhörningens huvudsida]

John Carter

Regi: Andrew Stanton
Manus: Mark Andrews, Michael Chabon och Andrew Stanton; baserad på Edgar Rice Burroughs’ roman A Princess of Mars.
Musik: Michael Giacchino
I huvudrollerna: Lynn Collins, Willem Dafoe, Taylor Kitsch, Samantha Morton
Längd: ca 133 min.
Ursprungsland och -år: USA, 2012
Åldersgräns: F-12
Recensionsformat: film
Filmens webbsida
Om filmen på IMDb

Kortkort:
Välfungerande ”gammaldags” äventyrsfilm med uppdaterade könsroller.

Lite längre:
Filmen John Carter är baserad på Edgar Rice Burroughs’ första bok i hans Mars-serie, A Princess of Mars. Berättelsen utgavs ursprungligen år 1912 som en följetong i tidskriften The All-Story med titeln Under the Moons of Mars. I bokform utgavs den år 1917 och är nu utanför copyright och kan alltså laddas ner eller läsas gratis t.ex. från Project Gutenberg. På svenska kom Prinsessan av Mars 1924 och på finska redan året innan 1923 som Marsin prinsessa.

Då originalet är en hundra år gammal äventyrsberättelse är det inte så underligt att filmmakarna tagit sig friheten att moderniserar bokens berättelse en aning. I det stora hela följer dock berättelsen originalintrigen där jordbon John Carter mystiskt transporteras till Mars där han sedan träffar marsianer av olika slag och dras med i en kamp om planetens herravälde.

John Carter of Mars, eller John Carter som filmen i slutskedet döptes till är en välfungerande ”gammaldags” äventyrsfilm. Där jag satt i biosalens mörker och njöt av äventyret och hjältarna slog det mig plötsligt: det här är Star Wars för dagens generation! Vilka fantastiska äventyr den här filmen skulle ha sväpt mig på som tioåring. Taylor Kitsch som spelar John Carter är karismatisk, men inte för karismatisk för att inte vem som helst kunde identifiera sig med honom.

Som i alla gammaldags äventyr blir kampen mellan det goda och det onda rätlinjigt och i John Carters värld behöver man aldrig oroa sig för att träffa egna soldater då man skjuter vilt omkring sig i en folkhop.

Samtidigt är det mycket positivt att notera hur jämlikt filmen behandlar könen (till skillnad för hur det brukade vara i gamla äventyr). Det martianska samhället verkar krigiskt och feodalt, men för att kunna styra ett krigsskepp eller vara i livgardet tycks det inte spela någon roll om du är man eller kvinna.

Jämlikheten mellan könen var knappast lika stor i originalboken, och således har den andra huvudrollfiguren, prinsessan Dejah Toris (spelad av Lynn Collins) fått en jämlikare roll i filmen. Den här prinsessan kan definitivt ta hand om sig själv!

Visuellt är filmen hur snygg som helst och även om den gröna marsianen Tars Tarkas (som fått sin röst av Willem Dafoe) i min fantasi var mer robust än i filmversionen är han och de andra icke mänskliga martianerna fullt trovärdiga.

Vill du alltså gotta dig i en välgjord äkta äventyrsfilm i modern tappning skall du definitivt se John Carter.

-Ben Roimola- 21.3–2.4.2012
Vill du kommentera filmen? Skriv då ett inlägg i Enhörningens forum.
Vill du recensera något för Enhörningen,
eller vill du kommentera Enhörningens www-sidor?
Klicka i så fall här.

[Tillbaka till Näthörningen]