|
[Tillbaka till Enhörningens huvudsida] Finncon 2011 (15–17.7.2011, Åbo)– Ben Roimola –Med Finncon 2011 kom Finncon-evenemanget för tredje gången till Åbo. De tidigare Åbo-Finnconen hölls 1999 (Enhörningens rapport) och 2003 (Enhörningens rapport). Årets Finncon var samtidigt sista gången som Finncon och Animecon arrangerades som ett gemensamt evenemang. Animecon fick sin början som en egen programhelhet på Finncon 1999 och i större skala på Finncon 2003, så i och med att Animecon och Finncon nu efter sista gången i Åbo går sina egna separata vägar kan cirkeln anses vara sluten på ett stiligt sätt. Fysiskt intog Finncon i år ett antal byggnader runtom universitetsbacken i centrala Åbo. Finncondelen av dubbelconen fanns i den finska handelshögskolans hus medan Animecondelen huvudsakligen inrymde två andra universitetsbyggnader (Educarium och Publicum) omkring fem hundra meter från handelshögskolan. Förutom dessa tre byggnader inhystes större programpunkter, som öppningsceremonin och de stora anime-cosplaytävlingarna, i den närbelägna Caribia-arenan. Dessutom fanns ännu två lokaler för försäljningsbord, en med matservering/café och en som fungerade som conens pub. Sammanlagt åtta byggnader alltså, inte att undra på att det kunde kännas lite ansträngande om man ville hoppa mellan programpunkter såväl på Animecon som på Finncon, eller om man skulle ha velat ta sig till Finnconprogrammet direkt efter öppningsceremonin. Det faktum att försäljningsborden fanns utspridda i fem rum i fyra olika hus gjorde inte heller livet lättare för den som ville göra uppköp på conen. Men å andra sidan kändes lokalerna aldrig för trånga och promenaden mellan Finncon och Animecon tillsammans med det fina vädret gjorde att man kunde räkna med att beskåda en veritabel fantastik/anime/manga modeuppvisning på väg från en lokal till nästa. Arrangörskåren bakom Finncon/Animecon 2011 var helt annan än för de tidigare Finncon-evenemenagen i Åbo. Det är alltid bra med nya ivriga krafter, men då ingen av huvudarrangörerna hade varit med om att arrangera en Finncon förut ledde detta till diverse misstag och problem som kunde ha undvikits med mer erfarenhet. Arrangörerna fick dessutom stå ut med några enorma bakslag, t.ex. hoppade personen som ansvarade för Finncons program utan förvarning av arrangörskåren. Av någon anledning vände sig arrangörerna då inte till resten av fandom för hjälp, utan en av de kvarvarande arrangörerna tog ansvaret för programmet (till råga på allt det andra som den personen redan ansvarade för). Med tanke på allt detta är det en otrolig bedrift att arrangörerna lyckades så bra med evenemanget som de gjorde! Allt gick alltså inte helt som smort, men jag tror inte att en vanlig Finnconbesökare eller speciellt någon som besökte Finncon för första gången lät sig störas av lite grus i maskineriet (eller ens märkte gruset). Finncon har redan under flera år töjt på gränserna för en tvådagarskongress. Lördagen och söndagen är Finncons huvuddagar, men fredagen har brukat ha några programpunkter speciellt riktade till hugade fantastikförfattare. Dessutom har fantastikforskare från olika finländska universitet brukat samlas till sin egen konferens i samband med Finncon antingen på fredagen eller redan på torsdagen. Ser man tillbaka på programtablån för t.ex. Finncon 2010 och Finncon 2009 eller t.o.m. så långt bak i tiden som Finncon 2006 kan man ju se att fredagen varit en fullvärdig condag redan i flera år. Det börjar nog vara dags att inse att Finncon är en tredagarscon. Fredagen var en riktigt lyckad condag för mig personligen. Jag följde med programpunkten On writing där hedersgästerna Nalo Hopkinson och Richard Morgan intervjuades av Saara Henriksson om hur de förhåller sig till sitt jobb, skrivandet. Ofta brukar författare berätta hur de skriver så och så många hundra ord eller så och så många sidor per dag, men det visade sig att Nalo Hopkinson inte hör till den kategorin av författare. Hon skriver så mycket eller litet som hon gör och är nöjd även om hon skulle få ner bara en enda mening på en dag. Hoppingivande, tycker jag! Min confredag började faktiskt innan själva conen öppnade dörrarna då jag blev uppringd av Radio Vega som undrade om de kunde få en intervju gällande Finncon och Enhörnigen. Eftersom Vilgot Strömsholm som satt med i organisationskommittén för Finncon och svarade för de svenska programpunkterna inte hade möjlighet att ställa upp för intervjun fick radio Vega i stället för en arrangörsvy en fans vy av vad det här med Finncon egentligen är. Mediabevakningen på svenskt håll blev väl i år inte desto större än intervjun i Radio Vega och en helsidesgrej i Åbo Underrättelser, men det är ju inte så dåligt det heller. På finska lyftes Finncon upp speciellt fint av den lokala dagstidnigen Turun Sanomat som publicerade två mycket kompetenta och bra helsidesartiklar om evenemanget och hedersgästerna under Finnconhelgen. Vilgot Strömsholm svarade som sagt för den svenska delen av programmet på årets Finncon, och han hade lyckats sätta ihop ett intressant programpaket. Tyvärr råkade den svenska delen av programmet ut för samma gissel som resten av Finnconprogrammet, nämligen många inhiberingar. Sålunda blev programpunkterna Nakenhet i sf och annars samt överraskningsprogrammet på söndag morgon inställda. Enormt synd var också att precis varje svenska programpunkt krockade med hedersgästernas programpunkter. Den första svenska programpunkten, ja egentligen den andra eftersom öppningsceremonin hölls på tre språk varav ett var svenska, var något som inte beskådats på Finncon tidigare, åtminstone minns inte jag att en teaterpjäs skulle ha ställts upp som programpunkt på Finncon. Vilgot Strömsholm hade dramatiserat och regisserat pjäsen Gilgamesh – Han som såg djupet. Nu känner jag inte till Gilgamesh-eposet desto mer än att jag vet att det är en av de äldsta nedtecknade berättelser vi människor har bevarade, så jag vet inte hur mycket Vilgot hade ändrat i berättelsen, men den kändes hur som helst genuin. Det hela blev en intressant blandning mycket proffsiga berättarröster (Johan Anglemark & Anna Davour från Sverige) och ytterst experimentell amatörteater (gurkor som svärd!). Det jag saknade var någon slags introduktion där man kunde ha berättat lite om Gilgamesh-eposet och på det sättet förankrat programpunkten ännu tydligare till temat på årets Finncon ”Myter och virtuella världar”. Tyvärr gick Gilgamesh-pjäsen samtidigt med Nalo Hopkinsons hedersgästtal, men ett tjugotal personer satt ändå i publiken i den enorma Caribia-arenan. Genast efter Gilgamesh-pjäsen gällde det att ta sig till andra sidan av con-området till handelshögskolan och där leta fram de ganska så väl undangömda Khazad dum-rummen av vilka ett fungerade som skådeplats för programpunkten Finlandssvensk sammankomst, eller den finlandssvenska fandomträffen. Den första Finnconen med svenska programpunkter och evenemanget där det bevisades att finlandssvensk fandom verkligen lever var mig veterligen Finncon 2003 (läs Enhörningens rapport). Det här med en finlandssvensk sammankomst på Finncon, en programpunkt där finlandssvenska fans, och andra som är intresserade av finlandssvensk fandom, helt enkelt kan samlas och lära känna varann började väl på Finncon 2009 och ser ut att bli en viktig tradition. Årets finlandssvenska fandomträff var en stor succé med sammanlagt närmare ett trettiotal fans som besökte sammankomsten och satt med i diskussionen en kortare eller längre stund (programpunkten var tyvärr samtidigt med bl.a. Nalo Hopkinsons hedersgästtal och hennes kaffeeklatsch). Det bästa av allt var att en stor del av besökarna var helt nya bekantskap för mig och ännu bättre: jag tror vi hade nästan hela svenskfinland representerad (en representant från Åland skulle ha varit pricken på i:et). Det finns alltså finlandssvenska fantastikfans överallt i landet! Diskussionerna under sammankomsten ledde bland annat till planer på en äkta finlandssvensk science fiction- och fantasycon modell större än Bacon och Rasecon, men med en tillräcklig dos realism för att inte tro att det blir någon Finncon direkt. Vill du säga ditt om denna finlandssvenska fandomdröm som förhoppningsvis förverkligas (eller vill du bara se vad det är frågan om) är det bara att klicka vidare till den diskussionstråd som jag öppnade om ämnet på Enhörningens forum. Ännu en tredje svensk programpunkt fanns på lördagens programtablå, nämligen Sofia Sjös föredrag Vem räddar vem? Science fiction-världens föränderliga frälsare. Sofia doktorerade i religionsvetenskap vid Åbo Akademi år 2007 om kvinnor, kvinnligheter och messiasmyter i SF-film, så hon vet vad hon talar om och är alltid ett nöje att lyssna på (är du intresserad av Sofias doktorsavhandling kan du läsa den på webben). Sofia hade en publik på närmare 20 personer fastän hennes föredrag gick samtidigt med Richard Morgans hedersgästtal. På grund av de några inställda svenska programpunkterna blev nästa svenska programpunkt söndagens paneldiskussion Morgondagen i dagens och gårdagens science fiction. Strålande framtid eller bara misär? det här var samtidigt den sista svenska programpunkten på årets Finncon (avslutningsceremonin var markerad i programbladet som en trespråkig programpunkt, men visade sig sedan gå endast på finska). Dryga 20 personer hade samlats för att lyssna på vad undertecknad som panelens ordförande och Elisabeth Kronqvist, Kenneth Lindholm och Sofia Sjö som panelister hade att säga om science fiction-berättelser som målar upp en positiv bild av framtiden och argumentet om att det inte längre skapas sådana berättelser. Mycket glädjande var att publiken aktivt deltog i diskussionen och att publiken förutom finlandssvenskar bestod också av rikssvenskar och finskspråkiga finländare – och alla tre språkgrupper deltog lika ivrigt i diskussionen! Den som är intresserad av att se hurdana sf-verk panelen och publiken lyfte fram som exempel på science fiction med en positiv framtidsbild kan klicka vidare till den diskussionstråd på Enhörningens forum som behandlar ämnet. I skrivande stund finns ännu inga officiella deltagarsiffror för Finncon 2011, men en gissning på mellan 6000–8000 besökare kan inte vara helt fel. Nästa år arrangeras Finncon i Tammerfors 20–22.7.2012. Utan Animecon kommer deltagarantalet att bli avsevärt mindre (jag tippar på några tusen deltagare), men det betyder inte att evenemanget skulle bli mindre intressant för det. Dessutom är huvudarrangörerna långt samma grupp som arrangerade Finncon/Animecon i Tammerfors år 2008, så siktet är inställt på en naggande god Finncon år 2012. Vi ses i Tammerfors! Bilder och annat:
|