[Tillbaka till Enhörningens huvudsida]


The Golden Compass

[Affischen för The Golden Compass]


Regi: Chris Weitz
Manus: Chris Weitz; filmen baserar sig på romanen The Northern Lights (publicerad i USA som The Golden Compass) av Philip Pullmans.
Musik: Alexandre Desplat
I huvudrollerna: Daniel Craig, Sam Elliott, Adam Godley, Eva Green, Nicole Kidman, Ian McShane, Dakota Blue Richards.
Längd: ca 115 min
Ursprungsland och -år: USA, Storbritannien, 2007
Åldersgräns: 11
Distributör: FS Film Oy
Recensionsformat: film
Filmens webbsida finns på http://www.goldencompassmovie.com, bland språken på webbsidan finns även svenska och finska.
I IMDb hittas filmen på http://www.imdb.com/title/tt0385752/combined

Efter succén med Sagan om ringen-filmerna söker nu filmbolagen desperat efter nya storsäljare, men hittills har ingen lyckats. Eragon var en dundertabbe, The Dark is Rising-filmen som baserade sig på Susan Coopers bokserie floppade så att den aldrig kommer till Finland på bio. Men nu dyker då följande försök upp. The Golden Compass / Guldkompassen baserar sig på Philip Pullmans Den mörka materian-trilogin. Jag har läst böckerna för länge sedan och gillade dem. Böckerna i trilogin heter Northern Lights eller i USA The Golden Compass (Guldkompassen), The Subtle Knife (Den skarpa eggen) och The Amber Spyglass (Bärnstenskikaren). Klicka här för att läsa Enhörningens recension av trilogin.

Jag måste medge att jag hade glömt största delen av handlingen i böckerna då jag gick med min dotter, 11-år, och såg filmen. Detta tycker jag nog var bra, då regissören och manusförfattaren Chris Wietz tydligen gjort en hel del förändringar i berättelsen. Men jämför man inte med boken är detta nog en bra film.

Filmen handlar om flickan Lyra, spelad av Dakota Blue Richards, som får höra att hennes farbror Asriel (Daniel Craig) studerar mystiskt gyllene damm. Materia som sägs kunna beröra människans själ och andra världar i andra dimensioner. Dessa undersökningar skulle skada Magistrums makt över människans tankar och snabbt märker Lyra att hon är i fara och dras i väg på äventyr för att rädda sina vänner och deras själar. I den här världen har alla människor som följeslagare en egen ”Daimon” som innehåller deras själar. När människan dör försvinner daimonen.

Det största felet med filmen i min mening är att detta verkligen är första delen av en trilogi. Den kommer inte igång genast och vissa saker skummas bara över hastigt och lustigt. Men om man bortser den i mitt tycke tråkiga starten blir man fort fångad av filmen. En annan sak som filmen kritiserats om är att den kritik Philip Pullman har riktat mot katolska kyrkan förbises rätt så hastigt. Men det förstår jag nog. Filmen är ju i grund och botten riktad till ungdom och att kasta in dessa saker skulle säkert göra filmen litet långtråkigare och få de unga att tappa intresset. Det som jag retade upp mig mest på var just det att detta är den första delen. Filmen får liksom inte något slut. Nu är det bara att hoppas att filmen går väl i USA så vi får se fortsättning också.

Litet överraskande är också att Chris Wietz fått en så stor skara kända skådespelare med i filmen. Mrs Coulter spelas av Nicole Kidman. Farbror Asriel av Daniel Craig. Andra personer som dyker upp med små roller är Cristopher Lee med ett par tre små repliker, Ian McShawn som isbjörnskungen Ragnar Sturlusson och Eva Green som Serafina Pekkala. Nicole Kidman gör i mitt tycke en bra roll som den skurkaktiga damen men de som stjäl showen är Dakota Blue Richards, som aldrig spelat med i en film tidigare, Sam Elliot som den coola Lee Scoresby och Ian McKellen som isbjörnen Iorek Byrnison. Björnen som förlorat en duell och lever i exil från sina fränder i Trollesund och jobbar för alkohol.

Det som gjorde att jag fastnade för filmen är att den är vacker. Världen är annars som vår fast ett strå konstigare. Här blandas gammal och ny teknologi i de stora städerna men när vi kommer till ställen som Trollesund och Svalbard ser det helt annorlunda ut. Ibland fick den mig att tänka på China Mievillés steampunk-värld. Filmen är spännande och underhållande. Där t.ex. Narnias varelser ser ut som saker man får i en hamburgarportion för barn ser allt här levande ut. Till exempel daimonerna är välgjorda och det är egentligen endast vid närbilder de ser litet onaturliga ut men de används på ett bra sätt. Mrs Coulters daimon var även den välgjord och visade fint hennes egentliga lynne. Min dotter sa, att ville man se om Mrs Coulter var snäll eller elak skulle man se på apan ty den var som man tyckte hon var, inte som hon betedde sig.

Den Gyllene Kompassen är en välgjord äventyrsfilm som under de litet under två timmar den pågår får en att glömma att det regnar och är grått ute; en film som för med sig en liten bit sol för en stund kan helt enkelt inte vara dålig.

Till sist en liten kommentar. Min dotter glömde helt bort att äta sina pop-corn under filmens gång. Över halva skålen fanns kvar när vi kom ut från bion. Och det om något berättar att filmen går hem i den åldersgrupp den mest är riktad till. Gå och se filmen så att vi får en fortsättning.

-Kenneth Lindholm- 9.12.2007
Vill du kommentera filmen? Skriv då ett inlägg i Enhörningens forum.
Vill du recensera något för Enhörningen,
eller vill du kommentera Enhörningens www-sidor?
Klicka i så fall här.



[Tillbaka till Näthörningen]