Finncon 2001 - Baltcon 2001

Bilderna i denna rapport är av undertecknad. Klicka på var bild för att se den i ett större format.

Finncon 2001 - Baltcon 2001

Ben Roimola
(Ben.Roimola@enhorningen.net)

Finncon 2001, som också var årets Baltcon, gick av stapeln i Jyväskylä 14-15.7.2001. Kongressen tog egentligen ett litet försprång redan på fredagen 13.7, med bl.a. en palaver för de akademiska sf-forskarna och avgiftsbelagda seminarier (se Enhörningens notis om Finnconprogrammet för den fullständiga programtablån), men själva Finncon hölls på veckoslutet.
   Själv anlände jag till Jyväskylä på fredag kväll och missade tyvärr den internationella sf-bordshockeyturneringen, Finnconkampen, som försiggick på puben Sohwi. Sohwi blev förövrigt kongressens officiella pub dit både hedersgäster och vanligt folk drog sig såväl efter att conprogrammet slutat som även efter maskeradtävlingen och dead-dog partyt.
   Finland visade sig igen vara omöjlig att besegra i sf-bordshockey, och turneringens etta blev Hannu Pajunen från Åbo. Även de övriga medaljerna gick till Finland då Marko Lehtonen tog silver och Jani Pietikäinen brons.
   Turneringens specialpris gick till Marko Lehtonen (målkanonen), Timo Solonen (gentlemannaspelaren) och Ahrvid Engholm (bästa utlänningen).

På lördagen började kongressen med en spektakulär videoshow som nog var rolig, men kändes litet som en upprepning efter den liknande filmen (av så gott som samma team) vid Finncon 1999:s öppningsceremoni. Hannu Pajunen var en fenomenal Jukka Halme och Mike Pohjola en nästan lika fenomenal Hannu Pajunen. Men som sagt, hoppas att Pajunen &co. antingen hittar på något helt nytt för Finncon 2003 eller skärper vitsknivarna rejält.
   Efter öppningsceremonin var det sedan dags för program, program, program. Med fyra programspår samtidigt var det ju klart att man var tvungen att missa en hel del intressant. Samtidigt kunde arrangörerna nog ha funderat på placeringen av ett par programpunkter en ytterligare gång, tycker jag. Till exempel gick Atorox-prisutdelningen samtidigt med Baltcon-panlelen. Ett mindre fiffigt drag eftersom nästan alla finländska fans naturligtvis var och följde med prisutdelningen och utlänningarna alltså fick diskutera om internationell fandom s.g.s. ensamma.
   Det är ju naturligtvis klart att det är helt omöjligt att lägga upp ett fyrspårigt program utan att någon skulle missa något. Men det är vid sådana här tillfällen man börjar längta efter enklare con-koncept med ett enda programspår. Det är ju klart att Finncon skall vara stort och massivt och ha massor med program för att locka så mycket folk som möjligt, men är det en helt omöjligt tanke med mindre gratiskongresser i Finland vid sidan om Finncon. Poimu-kongresserna i Åbo är ju ett steg i den riktingen.

Atorox-panelen: (f.v.) Atro Lahtela, M.G. Soikkeli, Pasi Jääskeläinen, Johanna Sinisalo och Anne Leinonen.

Johanna Sinisalo mottar Atorox-priset och gratulationer av Åbo sf-föreningens representanter Maarit Lamminen och Leila Paananen.

Maarit Lamminen och Leila Paananen gratulerar Portti-tidningens chefredaktör Raimo Nikkonen.

Pasi Karppanen (t.h.) överräcker Kosmoskynä-priset åt Johanna Sinisalo.

Nova-vinnare (fr.v.): Leena Orro, Päivi Santikko och dubbelvinnaren Katja Salminen.

   Men tillbaka till Finncon 2001. Atorox-prisutdelningen var i år kombinerad med en paneldebatt med en del av topp-tio-skribenterna. Det här var en mycket bra idé. Tyvärr blev det hela mer en intervjustund än en ordentlig diskussion, men jag hoppas paneldiskussionen blir en bestående del av Atorox-prisutdelningen och att vi ännu en dag får se alla tio-i-topp-skribenter i panelen (nu var fem av nio skribenter på plats).
   Tyvärr hade Finlands största dagstidning, Helsingin Sanomat, igen lyckats sabotera hela prisutdelningen genom att publicera vinnarnyheten i förtid. Nästa år får de väl sitt exemplar av pressmeddelandet först dagen efter för säkerhets skull.
   Som Enhörningen redan har berättat gick alltså årets Atorox till Finlandiavinnaren Johanna Sinisalo för novellen Lentävä hollantilainen som publicerats i Tammerfors sf-förenings tidning Portti 1/2000. Johanna vann Atorox-priset nu för sjunde gången. Priset har utdelats sedan 1983.
   Johanna Sinisalo figurerade i prisvinnarsamanhang även på söndagen då den finländska sf-skribentföreningens representant Pasi Karppanen överräckte Kosmoskynä-priset åt henne. Kosmoskynä-priset (kosmospennan på svenska) är ett pris som utdelas för avsevärda insatser för sf. Sinisalo fick priset för det utmärkta PR-arbete hon gjort för science fiction och fantasy i och med Finlandiapriset. Redan i sitt Finlandia-tacktal lyfte hon fram sf och i varje intervju hon gett har hon alltid kommit ihåg att föra fram sf.

Andra pris som utdelades i samband med Finncon var Nova-tävlingens pris och Lumimies-prisen.
Nova-novelltävlingen hölls i år för andra gången. Bakom tävlingen stod den här gången Åbo sf-förening, den finländska sf-skribentföreningen, Finlands Tolkienförening och utgivarna av sf-tidningen Finnzine.
Tävlingen var indelad i två kategorier: en för noveller och en för mikronoveller (noveller på exakt 100 ord). Till tävlingen skickades 153 noveller och 50 mikronoveller. Tretio noveller och femton mikronoveller kom med i finalen. De tio bästa novellerna i årets tävling är:

Katja Salminen: Lohikäärmefragmentteja (på svenska blir titeln ungefär Drakfragment)
Novellen fick även Tolkienföreningens pris som bästa fantasynovell.
Päivi Santikko: Kevätpäiväntasaus (på svenska blir titeln Vårdagjämningen)
Jukka Hietala: Valoa nopeampi mies (på svenska blir titeln ungefär Mannen som var snabbare än ljuset)
Novellen fick även Finnzines pris som bästa science fiction-novell.
Susi Vaasjoki: Tie jota kuljen (på svenska blir titeln ungefär Den väg jag går)
Anna-Sofia Ruth: Pimeyden Hohde (på svenska blir titeln ungefär Mörkrets skimmer)
Toni Salmivuori: Lumileopardi / Hämärän peitto (på svenska blir titeln ungefär Snöleoparden / Dunklets hölje)
Leena Orro: Sumua (på svenska blir titeln Dimma)
Jouko Kivinen: Testaaja (på svenska blir titeln Testaren)
Mari Sydänoja: Puu vuosi verta (på svenska blir titeln ungefär Trädet blödde)
Petra Suntila: Jäävirta (på svenska blir titeln Isströmmen)

Katja Salminen vann även mikronovellkategorin med texten Varis verta juo (på svenska ungefär Kråkan dricker blod).

Uleåborg sf-förening stod för kongressens mest fanniska inslag med utdelandet av de traditionella Lumimies-prisen (snögubbarna). I år utdelades prisen i följande kategorier:

Årets sf-handling:: Auli Viikari för Finlandiapriset (hon valde Finlandiavinnaren).
Årets grövsta sf-handling:: John Travolta för filmen Battlefield Earth.
Årets inkompetens:: Ang Lee för filmen Crouching Tiger, Hidden Dragon (alla vet ju att fantasyfilmer är bara skräp, hur kunde då en såpass känd regissör som Lee blanda sig i något liknande).
Årets Watership Down (eller kaninpriset):: Åbofandom för alla avkomlingar de producerat.
Årets humanoid:: TV-prsonligheten Magister Frangén för sina underliga kunskaper i geografi.
Årets comeback:: Uleåborg sf-förening Polaris för att ha kommit tillbaka från de nästan döda.

Årets Finncon gjorde säkert rekord i hedersgästantalet. Man hade hela sju hedersgäster: Jonathan Carroll, Ahrvid Engholm, David Langford, Maitland McDonagh, Johanna Sinisalo, Richard Stallman och Stelarc (läs mer om dem i en äldre notis här på Enhörningens webb). Av dessa missade jag Stelarc och filmkritikern McDonagh totalt, vilket harmade mig nog så mycket, men som sagt med så här mycket program missar man alltid något.
   Ahrvid har ju varit på alla Finncon-kongresser som arrangerats, så det kändes inte så farligt att jag missade alla programpunkter som han var med i. Dessutom stöte jag på Ahrvid flere gånger under kongressen och på kvällsfesterna, så jag hann nog diskutera en hel del med honom.
   Johanna Sinisalo är ju ingen nykomling på Finnconerna hon heller, men nu var hon första gången inbjuden som hedersgäst. I sitt hedersgästtal berättade hon att hon alltid drömt om att få vara hedersgäst på en sf-con. Det är alltid en glädje att lyssna på Sinisalo, så det enda jag kan göra är att rekommendera alla conrarrangörer att hålla henne i tankarna då ni funderar på hedersgäster för era sf-kongresser.

Dave Langford

Richard Stallman

   Den brittiska superfanen David Langford kände jag endast från hans sf-nyhetsfansin Ansible. Langford har vunnit ett otal Hugopris bl.a. som bästa fanskribent och han var verkligen en trevlig typ både att lyssna på och diskutera med. Langfords hedersgästtal hade rubriken "Fun With Sensless Violence" och var en elakt humoristisk genomgång av en del av de otroligt dumma domedagsvapen och dylika som en del sf-författare hittat på för sina historier.
   Datorgurun Richard Stallman var nog höjdpunkten för de flesta. Då han pratade var föreläsningssalen fullpackad (den stora salen i Jyväskylä universitet hade 375 sittplatser och under Stallmans tal satt folk även på golvet). Själv tyckte jag inte han var något vidare. En del av hans idéer verkade totalt absurda (bl.a. verkade han tycka att det var fel att ta betalt för böcker, eller tydligen fel överhuvudtaget att ta betalt för information i vilken form som helst). Men jag måste medge att jag inte hörde hans tal från början (eller ens till slut; jag lyssnade på honom ungefär en timme) och eftersom jag inte egentligen viste något om honom kan det ju hända att jag missuppfattade hela saken.
   Länge funderade jag vad Stallman egentligen hade med sf att göra. Efter att jag kom på att jag nog mycket väl kunde tänka mig att placera t.ex. en astronom, geolog eller biolog i talarstolen på en sf-con hade jag litet lättare att förstå vad han gjorde där.

Johanna Ahonen intervjuar Jonathan Carroll.

   För mig personligen blev nog Jonathan Carroll huvudhedersgästen. Jag är en obotlig hundmänniska, så naturligtvis känner jag genast positivt för en författare som har talande hundar och liknande i varje bok. Tyvärr var Carroll inte världens bästa hedersgäst. Han var nog intressant, men han var helt tydligt en person som inte gillar stora publikmängder och ståhej. Han var mycket stillsam och tillbakadragen och syntes tyvärr varken på lördagens efterfest eller på dead-dog partyt. Johanna "NoFFaren" Ahonen fick jobba för fullt då hon intervjuade honom (Carroll ville inte hålla ett hedersgästtal utan ville hellre bli intervjuad). Johanna klarade sitt närmast ömöjliga uppdrag galant och som ett bevis på hur intressant Carroll var kan nämnas att publiken var mycket aktiv med att ställa frågor till Carroll under intervjun. Oftast brukar ju den finländska publiken endast sitta tyst och vänta att personerna uppe på scenen sköter om pratandet.
    Förutom intervjun deltog Carroll även i kongressens avslutande panel Wor(l)ds to Come med Stallman och Jean-Pierre Balpe. Tyvärr var panelen Finncons absoluta bottennapp. Paneldeltagarna var för olika för att få någonslags diskussion i gång och moderatorn tycktes inte själv heller riktigt veta vart han ville styra diskussionen. Desto bättre var Carrolls tredje programpunkt under vilken han läste första kapitlet i sin senaste bok The Wooden Sea. Det är alltid en glädje att höra en författare läsa sin egen text.

Deltagarna i maskeradtävlingen (Clark Kent, Dawn, Black Orchid, Matrix-par och Xena.

De tre bästa i maskeradtävlingen poserar: (fr.v.) Petri Hiltunen som Clark Kent, Eliza Maria Sandell som Dawn och Hannele Parviala som Black Orchid.

Maskeradpublik.

Finncons kvällsfester var mycket lyckade. Lokalen för maskeradtävlingen var speciellt bra, men tyvärr hade tävlingen endast sex deltagare. Maskeradtävlingen har tyvärr tynat från Finncon till Finncon. Dräkterna var nog för det mesta förstaklassiga, men det är ändå med avund jag tänker tillbaka på Swecons stora dräktgala. Kanske vi borde bjuda in tävlare från Sverige till nästa Finncons maskeradtävling?
Dräktparadens tre bästa var denna gång alla ur seriernas värld. Första pris gick åt Hannele Parviala som Black Orchid medan Petri Hiltunen som Clark Kent och Eliza Maria Sandell som Dawn tog resterande medaljer.
Dead-dog partyt hölls den här gången på författarstugan alldeles intill universitetet och conplatsen. Utrymmena var trevliga, men tyvärr måste de stängas redan klockan 22, så efterfesten fick en efterfest på den närbelägna pub Sohwi.

I det stora hela var Finncon 2001 en mycket lyckad Finncon. Arrangemangen fungerade klanderfritt och programmet var för det mesta mycket intressant. Antalet utlänska fans kändes större än vid tidigare Finncon-kongresser. Förutom de intressanta hedersgästerna var säkert även det faktum att Finncon var årets Baltcon det som lockade utländska fans till Jyväskylä.
Finncon 2001 lämnade en trevlig känsla. Kongressen hade över 2000 deltagare vilket betyder att arrangörernas förväntningar uppfylldes. Nästa Finncon blir först år 2003 och då är det dags att samlas i Åbo. Nästa år kommer dock inte på något sätt att bli utan sf-evenemang här i Finland. Jyväskylä-fansen lockar oss alla tillbaka i augusti 2002 då David Brin är inbjuden gäst på Jyväskylän kesä-festivalen.

Nöjd Finnconpublik fyller foajén.

PS: Under årets Finncon utgavs fyra nummer av det officiella confansinet Futakko av Pekka Sirkiä och Hanna Reinikainen. Dessa fyra nummer finns nu på nätet som pfd-filer på adressen http://netti.nic.fi/~pozz/futakko.html.

[Tillbaka till Näthörningen]