Lördagen 19.8

Öppningsceremonin för Finncon 2006 / Animecon IV hölls klockan 10 på lördagmorgonen i Paasitornis festsal. Ceremonin var av den mer traditionella sorten med Finncons huvud Jukka Halme och Animecons informatör Kyuu Eturautti som berättade hur fint allt kommer att bli samt introducerade hedersgästerna. Hur som helst var det ju fullt med folk redan vid invigningen.

Första programpunkten där jag skulle medverka var en paneldiskussion om fansiner och hur man egentligen går till väga om man vill göra ett eget fansin. Panelen började direkt efter öppningsceremonin och gick samtidigt med fem andra intressanta programpunkter, men ändå bestod åhörarskaran av närmare 20 personer. Till och med självaste Totoro tittade in i början av panelen.

Efter fansinpanelen hann jag ta en liten runda mellan de olika våningarna i Paasitorni. Här får ni en relativt bra bild över publikmängden ungefär 11.30-tiden, observera att programmet alltså pågick för fullt då dessa bilder togs, det är alltså inte frågan om folkmassor som skulle välla ut från en programsal på väg till en annan.

Vi börjar på våning 2,5 med en massa bokförsäljning, här fanns även representanterna för den finska Anime-tidningen.

En halv våning neråt hittar vi huvuddelen av sf-föreningarnas försäljningsbord. Här fanns även en videoprojektor som visade programtablån och programförändringar.

I mitten av bild två hittar vi Finncons finska hedersgäst Risto Isomäki.

På väg ner till gatuplan ...

... där det var totalt fullsmockat. Här fanns förutom infodisken även diverse försäljningsbord.

Tillbaka till programmet. Diskussionen med temat ”Foreign cons” drogs av Cheryl Morgan. På bilden har vi (fr. v.): Fionna O’Sullivan, Johan Anglemark, Cheryl Morgan och Tero Ykspetäjä. Närmare 30 pers. hade samlats för att få höra om contraditionerna i olika länder.

Nästa programpunkt behandlade likheterna och skillnaderna mellan sf-fandom i olika länder. One Fandom? No Way! var en megapanel med lite väl många panelister och ett onödigt stort diskussionsfält, men panelens ordförande Pasi Karppanen fixade det hela riktigt bra. Med i panelen fanns bl.a. representanter från Sverige och Estland. På bilden har vi Ahrvid ”Finnconveteranen” Engholm (t.v.) samt den estniska fanen vars namn jag inte snappade upp.

Här ser vi panelens andra svenska representant Johan Anglemark skissa upp en graf som visar rikssvensk fandoms utveckling.

Och här gör Olav Christianssen samma sak för dansk fandom.

Publiksiffran närmade sig 30 pers.

Från klockan 15 skulle jag sitta bakom Åbo sf-förenings och Enhörningens gemensamma bord och försöka truga fansiner, böcker och knappar på folk, men före det hann jag ta en tur utanför conlokalerna och märkte till min massiva förvåning att en del av animefolket hade totalt tagit över den intilliggande parken.

Dags för intensiv försäljning. Här några vyer från andra sidan bordet. På första bilden ser vi Pasi Karppanen, chefredaktör för den finländska fantastikskribentföreningens medlemstidning Kosmoskynä och på den andra bilden lockar förlaget Kirjavas böcker.

Klockan 16 började Finncons viktigaste del, ja det beror väl på vem man frågar, men för mig var det svenska programblocket ett viktigt bevis på att vi faktiskt har något som kan kallas för finlandssvensk fandom. Det här var tredje Finnconen i rad med program på svenska. Den här gången bestod det svenska programmet av två föredrag och två diskussioner. Åhörarna byttes en aning mellan de olika programpunkterna, men antalet hölls relativt konstant runt 15 genom hela programblocket. Senare fick jag höra att åtminstone Petri Salin hade blivit utanför då dörrarna till kongresslokalen vid det här skedet stängts på grund av säkerhetsföreskrifterna (vi var alltså 3500 personer på plats samtidigt). Vem vet alltså hur många finlandssvenska fans som blev utanför.

Sofia Sjö berättade om sin forskning kring religion och kvinnor i sf-film.

Rickard Berghorn höll sitt hedersgästtal på svenska.

Paneldiskussionen som arrangörerna döpt till Svenskatalande bättre skifi utvidgades snabbt till en diskussion där förutom panelen även hela publiken deltog. Publiken under de svenska programblocket var även i övrigt mycket aktivt och deltog i diskussionen samt ställde frågor.

I panelen satt (fr.v.) Kenneth Lindholm som fungerade som ordförande, författaren Petter Lindberg, Linnea Anglemark som kom med de rikssvenska åsikterna samt sf-forskaren Sofia Sjö.

Finncons svenska block avslutades med en diskussion mellan två chefredaktörer: undertecknad (t. v.) och Rickard Berghorn. Diskussionen behandlade en hel del skillnaderna mellan fandom i Sverige och Finland, men visst kom vi även in på det här med att göra fantastiktidskrifter. Och publiken var som vanligt aktivt med i diskussionen.
(Bilden är tagen av Jan Karell.)

Om någon undrar varför nästan alla bilder från de olika programpunkterna ser lika ut beror det helt enkelt på att alla programpunkter som jag följde med på lördagen (förutom öppningsceremonin) hölls i samma rum.

Finncons huvudkvällsfest, festen på lördagen, hölls på restaurang Kaisaniemi. Hela restaurangen var reserverad för Finncon vilket betydde att arrangörerna hade bundit sig vid ett 5000 euros försäljningsminimum. Skulle sprit, mat och läskedrycksförsäljningen vid restaurangen överskrida summan skulle arrangörerna inte behöva betala någon hyra för restaurangen.

Restaurangen hade förutom trevliga lokaler inomhus även en ytterst gemytlig terass. Inomhuslokalerna var aldrig totalt fullproppade vilket torde långt ha berott på det varma vädret som gjorde att många människor njöt hela kvällen ute på terassen.

Inträdet var mer eller mindre symboliska 2 euro, men var man maskeradklädd (det behövde alltså inte nödvändigtvis vara speciellt sf- eller fantasyaktigt) kom man in gratis.

Kvällens konferenciärer var Hannele Parviala och Jukka Halme.

Största delen av kvällen gick i fria diskussionens och minglandets tecken, men visst hade arrangörerna även lämnat utrymme för några programpunkter. Esbo sf-förening utdelade ett pris åt en verklig esboitisk sf-hjälte: Vesa Sisättö fick motta jättegorillastatyetten av självaste riksdagsledamot & sf-fan Jyrki J.J. Kasvi (Vesa står längst till höger, Jyrki bredvid honom).

Jet-Ace Logan-föreningen utdelade de redan traditionella prisena för det mest idiotiska sättet att erövra Jorden samt det mest fantastiska sättet att rädda densamma. Priset i erövringskategorin gick den här gången till King Kong-seriemagasinets nummer 7 & 8 från 1974 där utomjordingar försöker erövra vår kära planet bl.a. genom att ha arbetarna i en engelsk bilfabrik att bygga robotversioner av afrikanska vilddjur.

I räddingskategorin gick priset till Bruce Willis som i filmen Fifth Element räddar världen genom att aktivera Mila Jovovich genom en kyss.

Under Finncon korades vinnarna i den erotiska novelltävlingen Hekuma. Under kvällsfesten höglästes ett urval drapor och en novell som smakprov från tävlingsskörden.

Det tammerforsiska filksångarlaget Filkkifriikit underhöll de fyra Finnconhedersgästerna (Isomäki hade tyvärr redan avlägsnat sig) med specialgjorda filksånger för var och en. Extrasuperpluspoäng får filkarna av Enhörningen för att Rickard Berghorns drapa var på svenska. Fantastiskt!

De tre hedersgästerna verkade mycket belåtna med sina drapor (fr. v. Justina Robson, Jeff VaanderMeer och Rickard Berghorn).

Vi fick även besök av en australiensisk naturdokumentärfilmare som gjorde ett program om den underliga djurarten ”sf-fan”.

I form av Eemeli Aro auktionerade samma gubbe sedan paret VanderMeers flygbiljetter till förmån för NoFF.

Programmet avslutades med en tävling där man sökte efter det bästa skrattet – i stil av en galen vetenskapare alltså. Tävlingen fick många deltagare, bland dem även Cheryl Morgan och författaren Stepan Chapman, men endast ett pris och ett hedersomnämnande utdelades. Hedersomnämnandet gick till Mari-Pilvi Junikka, vars skratt juryn ansåg vara otroligt smitttsamt, men den galna vetenskapsdelen var de inte så nöjda med. Till vinnare korades slutligen självaste Timo-Jussi ”Kummisetä/Gudfadern” Hämäläinen.

Kvällen fortsatte in på småtimmarna i närmast lika internationella tecken som hela Finncon. Här har vi dansken Olav Christiansen i samma bord med Michael Pargman ...

och ...

Anders Reuterswärd från Sverige.

Även ute på terassen fortsatte diskussionerna långt in i natten (själv lämnade jag festen redan efter klockan ett då jag ville få en relativt ordentlig nattsömn innan söndagens första programpunkt klockan tio [vilken jag sist och slutligen ändå inte hann till]).